Herr talman! Jag förmodar att Phia Andersson här är ute efter att gillra en försåtlig fälla för mig här. Lagrådet utvecklade ju inte sina synpunkter med något mer blomstrande språk. Lagrådet sade enbart att förslagen lämnas utan erinran. Det är inte så originellt och fantasifullt att uttrycka sig på det sättet, men det betyder att Lagrådet inte har några invändningar mot regeringens förslag. Lagrådet tillstyrker alltså regeringens förslag.
Min tolkning - denna tror jag delas av de flesta - är att om Lagrådet hade haft tungt vägande invändningar med hänvisning till konstitutionella aspekter skulle Lagrådet givetvis ha framfört dem. När Lagrådet inte gör det innebär det att Lagrådet ansluter sig till den bedömning som regeringen gör i propositionen och som jag har utvecklat här.
Justitiekanslerns synpunkter är naturligtvis viktiga. Justitiekanslern är en tung juridisk instans. Justitiekanslern kan dock inte ensam få bestämma vare sig hur grundlagarna ska tolkas av Sveriges riksdag eller vilka lagstiftningsåtgärder Sveriges riksdag och Sveriges regering ska kunna vidta. I detta sammanhang är Justitiekanslern
en
remissinstans. De är en viktig remissinstans men dock
en
. Justitieombudsmannen Melin var en annan remissinstans, och han lämnade förslagen utan erinran på samma sätt som Lagrådet.
Vi har alltså ledande och framstående svenska jurister som uppenbarligen har haft olika syn på detta, och då är det regering och riksdag som måste göra en avvägning mellan de olika synpunkter som har kommit fram. Vi kan inte avstå från att fatta beslut enbart för att remissinstanserna är oense. Det tror jag att Phia Andersson håller med om.