Herr talman! I justitieutskottets betänkande nr 21
behandlas regeringens proposition nr 144, "Riktlinjer
för registreringen av påföljder m.m.".
Propositionen innebär i korthet att nuvarande
person- och belastningsregister, förkortat PBR, skall
ersättas med ett belastningsregister som även skall
inkludera körkortsregistrets nuvarande belastningsdel.
Vidare skall det inrättas ett misstankeregister med
uppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott
enligt den s.k. personbladsrutinen.
Herr talman! Vi moderater instämmer i stort sett
med de flesta förslag till riktlinjer som regeringen
presenterat. I två avseenden har vi dock en avvikande
uppfattning.
Många av dagens viktiga frågor är internationella
och kräver samarbete för att kunna lösas på ett
effektivt sätt. Vårt medlemskap i EU ger oss ökade
möjligheter att gemensamt ta tag i och lösa dessa
frågor. En av dessa gemensamma frågor är
brottsligheten.
En stor del av brottsligheten i de europeiska
länderna har internationell bakgrund eller
internationella förgreningar. Tydligast gäller detta
kanske narkotikabrotten.
I propositionen saknar vi moderater förslag om
hur de nya brottsregistren förhåller sig till de
dataregister och informationssystem som håller på att
byggas upp inom Europol och Schengen. Vårt EU-
medlemskap aktualiserar frågan om hur våra
nationella register kan komma att förhålla sig till
övriga medlemsländers register.
Vi anser det angeläget att regeringen redovisar sin
syn på registerfrågan även utifrån ett EU-perspektiv.
Vi anser därför att regeringen snarast bör återkomma
till riksdagen och redovisa sin syn på det aktuella
registerfrågorna mot bakgrund av att Sverige nu är
medlem i EU.
Herr talman! Vår andra invändning gäller
misstankeregistret. I detta register införs uppgifter om
bl.a. den som har fyllt 15 år och är skäligen misstänkt
för brott. Vi anser att även de som är under 15 år bör
registreras i de fall det är utrett och fastställt att den
unge begått ett brott.
För oss moderater är kampen mot brottsligheten
ett prioriterat område. Extra viktigt är det att
förhindra att unga människor kommer in i ett
brottsligt beteende. Det första brottet begås ofta redan
i 10-12-årsåldern. För att hindra unga från att komma
in på en brottslig bana måste det brottsförebyggande
arbetet med kraft inrikta sig på åtgärder mot barnen
redan före eller i de tidiga tonåren.
Familjens och skolans ansvar är grundläggande.
Men även polisens insatser, särskilt närpolisen, har
avgörande betydelse. Därför är de aviserade
neddragningarna på polisen särskilt oroväckande och
allvarliga.
Herr talman! Med dagens system går det inte att
uttala sig om hur stor del av brottsligheten som begås
av minderåriga. Gjorda uppskattningar tyder på att
3 % av de brott som klaras upp begås av barn under
15 år. För att kunna sätt in effektiva åtgärder mot
brottsligheten bland unga krävs kunskaper om
ungdomsbrottslighetens omfattning och karaktär.
Kunskapen om ett problem är startpunkten för
lösningen av problemet. Vi hjälper inte de unga
genom att sticka huvudet i sanden och inte se
verkligheten som den är.
Genom att inte registrera barn under 15 år som
begår brott börjar man så att säga på noll den dag
barnet fyller 15. I andra sammanhang, t.ex. vid
stadieövergångar i skolan, anses det vara av stort
värde att känna till bakgrunden, för att kunna ge bästa
och effektivaste stöd och hjälp till var och en. Samma
sak gäller naturligtvis inom detta område. För att
kunna vidta rätt åtgärder är det viktigt att känna till
vad som har hänt innan 15-årsdagen.
Herr talman! Jag ställer mig naturligtvis bakom
båda våra reservationer - nr 2 och 3 - men för att
spara tid här i kammaren yrkar jag bifall endast till
reservation nr 3. I övriga moment ställer vi oss bakom
utskottsmajoritetens hemställan.