Herr talman! Dessa riktlinjer är mycket viktiga för
det kommande lagförslaget. Miljöpartiet har
synpunkter på riktlinjerna.
Vi har inga synpunkter på att man inrättar ett rent
belastningsregister. Det kan väl vara bra att renodla
detta eftersom detta register baseras på domslut.
Innan uppgifterna kommer dit har de behandlats av
vårt rättssamhälle. Vi tycker också att det är bra att
körkortsregistrets belastningsdel ingår i registret.
Men det är helt annorlunda beslut som skall
antecknas i det här misstankeregistret. Enligt 6 § i
polisregisterkungörelsen får man lägga in uppgifter
om dem som är misstänkta för brott om det har
särskild betydelse för brottsspaning. Man har
personblad och olika register med misstankar. Men
polisregisterförfattningen är inte skriven med
utgångspunkt att detta skall ADB-föras. Det är
skillnaden. Nu läggs allting in på data.
Uppgifterna som finns i belastningsregistret kan ju
användas av andra myndigheter, t.ex. när det gäller
olika tillståndsärenden, i domstolar och av åklagare i
brottmål.
Och nu är det tänkt att samma förfarande skall
kunna ske med misstankeregistret. Miljöpartiet tycker
inte att dessa uppgifter inte är tillräckligt utredda för
att kunna ges ut i samma omfattning.
Det här registret kräver en helt annan försiktighet
och behandling. Riktigheten och tillförlitligheten är
inte lika stor. Uppgifterna grundar sig kanske inte
alltid på fakta. Det är lätt att det hamnar uppgifter där
som grundar sig på omdömen, personliga värderingar
eller obekräftade uppgifter eftersom åtal inte har
väckts.
Det finns alltså två punkter som är mycket
diskutabla. Vi vill att utredaren skall titta på dem. Det
gäller utlämnande av uppgifter från misstankeregistret
och vem som skall ansvara för bedömningen av om
skälig misstanke föreligger. Räcker det med att en
person gör detta, eller är det flera som skall göra det?
Miljöpartiet tycker också att det finns en risk med
sådana här register. Målet är ju också att fullfölja
konventionerna i EU om ett europeiskt
informationssystem, EIS, och en europeisk polisbyrå,
Europol. Dessa förutsätter att det byggs upp ett
informationssystem.
I och med att detta förs in på data kan det lätt
läggas till uppgifter. Man kanske vill ha uppgifter för
framtida bruk osv. En utökning kan befaras. Ett av
argumenten för att delta i EU-gemenskapen var ju den
fria rörligheten för människor. Men det sades inte att
det kanske innebär att vi får register på människor
som polisen skall har riktig koll på.
Den andra sidan är att polisen behöver ett
arbetsregister. Det förstår vi också. Men det skall
behandlas på ett mycket varligare sätt och med
begränsad uppgiftsutlämning.
Rikspolisstyrelsen driver dessa tankar hårt. Ur
dess synpunkt är det bra med ett register och
övervakningskameror, osv. Men det är inte säkert att
vi vill ha ett sådant samhälle och har en sådan vision.
Nu finns det redan underrättelseregister. År 1993
gavs finanspolisen tillstånd att registrera människor
som är misstänkta för penningtvätt, osv. Det är kanske
så vi skall ha det, inte att det är fråga om brott av
allmän karaktär, utan att vissa brott av större dignitet
skall kunna registreras.
Vi i Miljöpartiet tycker att det är vaga
formuleringar och vill ha en skärpning. Jag yrkar
bifall till reservation 1.
Sedan gäller det rättsstatistik för kvinnor.
Miljöpartiet yrkar också bifall till reservation 4. Det
är väldigt viktigt att vi kan utläsa kön på offer och
gärningsman och relationer när det gäller sexualbrott
och annat våld som begåtts mot kvinnor. Statistiken
över misshandeln visar höga tal, men vi vill veta litet
mer för att man skall kunna agera och försöka
förhindra denna form av brott och kränkningar mot
kvinnor.