Herr talman! I Samband med polisväsendets
förstatligande år 1965 överfördes ansvaret för de
centrala polisregistren till den då nyinrättade
Rikspolisstyrelsen. I detta sammanhang tillkom också
lagen om polisregister, som fortfarande reglerar
polisens registerföring. Vid sidan om polisregistret
utvecklades också en central straffregistrering. Med
brottsbalkens tillkomst fick straffregistreringen en ny
reglering genom lagen om allmänt kriminalregister.
År 1971 fördes det allmänna
kriminalvårdsregistret över från
Kriminalvårdsstyrelsen till Rikspolisstyrelsen. Skälet
var att minska den dubbelregistrering som då förekom
och de kostnader som hängde samman därmed. I
samband med överföringen sammanfördes
kriminalregistret med det centrala personregister som
fördes hos Rikspolisstyrelsen, det s.k. person- och
belastningsregistret.
Uppgifter om den person som är misstänkt för
brott får endast tas in i polisregistret om det är av
särskild betydelse för brottspaning. De enda uppgifter
om misstankar som får föras in i person- och
belastningsregistret är uppgifter enligt den s.k.
personbladsrutinen, som bl.a. omfattar den som är
skäligen misstänkt för brott. Övriga uppgifter om
misstankar registreras i andra typer av polisregister.
Inom polisen används uppgifterna i person- och
belastningsregistret såväl vid spaning och
brottsutredning som vid ordnings- och
trafikpolisverksamhet. Uppgifterna används också
som underlag i bl.a. körkortsärenden. Uppgifter ur
person- och belastningsregistret får under vissa
förutsättningar användas också av andra myndigheter,
företag och enskilda, t.ex. för personalkontroll och i
olika tillståndsärenden. Hos domstolar och åklagare
används uppgifterna för handläggningen av brottmål.
Körkortsregistret innehåller tre slag av uppgifter,
nämligen identitetsuppgifter, körkortsuppgifter och
belastninguppgifter. Detta register förs till sin
huvuddel av Vägverket. Registrets belastningsdel förs
dock av Rikspolisstyrelsen.
Herr talman! I detta betänkande föreslås att
riksdagen skall godkänna föreslagna riktlinjer för
uppbyggnaden av en ny registerstruktur. Detta innebär
att person- och belastningsregister skall ersättas av ett
belastningsregister och att det skall inrättas ett
misstankeregister med uppgifter om bl.a. den som är
skäligen misstänkt för brott enligt den s.k.
personbladsrutinen. Körkortsregistrets belastningsdel
föreslås samordnad med belastningsregistret.
I reservation 1 anser Vänsterpartiet och
Miljöpartiet att de uppgifter som skall tas in i
misstankeregistret, och i vilken omfattning den
berörde, myndigheter och enskilda skall få ta del av
uppgifterna i registret, inte är tillräckligt utredda. De
frågor som Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar
sig för kommer att belysas i det utredningsarbete som
nyligen inletts om den närmare utformningen av den
rättsliga regleringen av registret.
I reservation 2 angående mom. 2 om EU-
anpassning menar Moderata samlingspartiet att
regeringen i propositionen borde redovisat sin syn på
registerfrågorna utifrån att Sveriges medlemskap i EU
reser frågor om hur våra nationella register kan
komma att förhålla sig till övriga medlemsländers
register i olika avseenden. Då det pågår ett arbete med
att belysa de frågeställningar som aktualiseras i denna
reservation anser utskottet inte att någon åtgärd från
riksdagens sida är nödvändig.
Herr talman! Vidare menar Moderata
samlingspartiet i sin reservation angående mom. 3 om
registrering av minderåriga lagöverträdare m.m. att
det är nödvändigt att den som är under 15 år och
skäligen misstänkt för brott blir föremål för
registrering.
Brottsförebyggande rådet har inom ramen för ett
regeringsuppdrag i mars 1994 att ta fram underlag för
ett nationellt brottsförebyggande program. Utskottet
anser att resultatet av detta utredningsarbete bör
avvaktas samtidigt som utskottet vill understryka att
det skulle vara av stort värde att ha tillgång till
tillförlitlig statistisk information om brott begångna
av barn under 15 år. Utskottet avvaktar därmed det
förslag som regeringen kommer fram till efter att detta
betänkande behandlats.
Herr talman! Slutligen anser Centerpartiet,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet i reservation 4 att det
behövs tillgång till bättre statistiskt underlag för
studier av brottsutveckling m.m. i kampen mot våld
och hot mot kvinnor i nära relationer än vad som för
närvarande är tillgängligt.
Kvinnovåldskommissionen skall enligt sina
direktiv undersöka om den nuvarande brottsstatistiken
kan och bör könsuppdelas i större utsträckning än för
närvarande. Vidare pågår inom Brottsförebyggande
rådet i samarbete med Statistiska centralbyrån ett
arbete för att finna metoder för att statistiskt bättre
kunna följa de rättstillämpande myndigheternas
hantering av ett ärende från anmälan till lagföring.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till
utskottets hemställan i betänkandet och avslag på
samtliga reservationer.