Herr talman! De flesta konstnärer är kanske inte
ens organiserade, och man skall naturligtvis inte
behöva vara organiserad för att räknas som
yrkesutövande konstnär. Man får ha frihet att
organisera sig eller inte organisera sig, och man får
i vilket fall arbeta -- hoppas jag -- på samma villkor
som andra. Jag håller fast vid att vi skall ha bort den
jävsituation som finns i dag, med
intresseorganisationer representerade i styrelsen.
Det är väl inte märkvärdigare i det här fallet än när
det gäller Konstnärsnämndens styrelse och
arbetsgrupper, som sedan 1988 arbetar just på de
här villkoren -- intresseorganisationerna finns där
inte med på det sättet.
Visst kan det finnas problem ute i landet, men när
det gäller anslagen är det de statliga som vi
behandlar i den här kammaren. Jag har i övrigt
ingenting emot att vara med och på allt sätt
opinionsmässigt understödja satsningar på det här
området, på kulturen, ute i landet, i kommunerna
och i landstingen. Det är oerhört viktigt.
Jag håller också med om att skolbiblioteken och de
vanliga biblioteken är de viktigaste
kulturinstitutionerna som vi har. Kan vi på något
sätt se efter hur skolbiblioteken mår, har jag
ingenting emot det.