Herr talman! Först vill jag understryka att jag i allt
väsentligt delar Ingegerd Sahlströms oro över
framför allt bildkonstnärernas svåra ekonomiska
situation. Jag anser att det är vår plikt att så långt
det är möjligt försöka bidra till att den förbättras.
Därför kommer jag, trots att vi i Vänsterpartiet inte
har väckt någon motion i frågan, att rösta för
reservation 3.
Charlotte Branting har så att säga hjälpt
Vänsterpartiet att få pengar över till detta genom
att rösta ned ett av våra tidigare förslag.
Jag kan väl avslöja att jag när vi påbörjade arbetet
med motionerna i utskottet inte hade förväntat mig
att riksdagen skulle ställa sig bakom alla de förslag
som Vänsterpartiet kommer med utan litet kallt
hade räknat med att det kanske kommer att bli
pengar över i vår budget. Jag känner mig föranlåten
att erkänna detta. När det gäller just de pengar som
berörs i reservation 3 har den borgerliga sidan
hjälpt till med att skapa balans även i vår budget.
Jag yrkar också bifall till reservation 2 om
sammansättningen av Sveriges bildkonstnärsfond.
Utskottets borgerliga ledamöter följer här samma
linje som regeringen och vill avskaffa
konstnärsorganisationernas rätt att utse
representanter i bildkonstnärsfondens styrelse. Jag
beklagar detta, eftersom jag tycker att det är viktigt
att behålla nuvarande sammansättning, dels av de
skäl som Ingegerd Sahlström hänvisar till och som
jag senare djupare skall gå in på, dels därför att jag
verkligen hoppas få riksdagens gehör i ett annat
ärende, som skall behandlas senare och som gäller
vidareförsäljning av konst.
I det ärendet finns bl.a. en Vänsterpartimotion.
Det skulle vara utmärkt att ha kvar den nuvarande
sammansättningen av bildkonstnärsfonden vid
förvaltningen av de nya resurser till
bildkonstnärerna som vidareförsäljningsavgiften
skulle ge. Jag ser fram emot detta.
Nu vill både regeringen och utskottets borgerliga
ledamöter förändra representationen. Jag tycker
inte att det är bra, och jag utgår från att såväl
kulturutskottet som andra av riksdagens ledamöter
under den tid som gått sedan motionerna i ärendet
skrevs har uppvaktats från konstnärernas håll.
Såvitt mig är bekant har det inte framkommit
någonting alls som talar för att en förändring i den
riktning som föreslås skulle ge några som helst
positiva förändringar. Argumentationen lyser, som
tyvärr så ofta när det gäller kulturministerns förslag
till förändringar, helt med sin frånvaro.
Vi i Vänsterpartiet anser att konstnärerna via sina
egna organisationer och representanter själva
besitter den kompetens som krävs för att fördela
dessa medel. Vi menar att konstnärliga
kvalitetsbedömningar inte torde göras bättre av
amatörer eller lekmän än av professionella
konstnärer. Vi tycker också att förslaget tyder på
bristande tilltro till konstnärsorganisationernas
opartiskhet. Vi har en god tilltro till deras
opartiskhet, och vi avvisar därför förslaget att
organisationerna skall fråntas rätten att utse
ledamöter i bildkonstnärsfondens styrelse.