Herr talman! Jag vill som avslutning här i kamma-
ren bara kommentera det Sten Andersson sade om
betänkandet och vem som sagt vad. Under 1995 har
jag inte skrivit under något betänkande. Jag har inte
haft rätt att göra det, eftersom jag inte suttit i trafikut-
skottet i år utan varit statsråd. Jag diskuterade vad
som hände i kammaren 1991-1992, när vi socialde-
mokrater från trafikutskottet drev den här frågan.
Regeringspartierna påstod att de på ett helt annat sätt
var pragmatiska, genom att säga att vi skulle vänta
och se. Vi insåg att man inte kunde göra det.
Kommunikationen mellan länsstyrelserna och
Kommunikationsdepartementet fungerar utmärkt,
liksom kommunikationen mellan länsstyrelserna och
Valter Nilssons utredning. De känner mycket väl till
de fall som har varit uppe, och det är det som är orsa-
ken till att de har utrett frågan väldigt snabbt, för att
få en ändring till stånd vad gäller rättspraxis.
Jag tycker att Sten Andersson slår in öppna dörrar
när han hävdar att vi inte gör någonting. Det är precis
det som vi gör. Översynen av lagstiftningen kommer
att innebära att man rättar till de brister som har fun-
nits i den lagstiftningen - som vi i och för sig var
överens om över partigränserna för ungefär ett år
sedan. Det är litet lustigt, om jag får uttrycka mig så,
att det nu finns de som står här och säger att vi måste
ändra lagstiftningen, när det pågår ett arbete med
detta. Det är inte på det sättet att vi ad hoc-lagstiftar i
vårt land.