Herr talman! I och med samhällsutvecklingen har gymnasieutbildningen blivit en nödvändighet för mer eller mindre alla som vill komma vidare såväl inom arbetslivet som studiemässigt. En avklarad gymnasieutbildning är viktig för att kunna komma in på en arbetsmarknad där hård konkurrens råder. Men gymnasieutbildningen är nödvändig även för fortsatta studier och för att utvecklas som individ. Av de anledningarna är det vårt ansvar att skapa de bästa förutsättningarna för att gymnasieskolan blir så bra som möjligt.
En av de frågor som de borgerliga partierna tar upp och som de tillsammans med Sverigedemokraterna har lyckats göra tillkännagivande av är att uppdra åt regeringen att utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra.
Vi vet alla att lärlingsutbildningen infördes 2011 av den borgerliga regeringen i samband med gymnasiereformen. Ambitionen var att under åren 2011-2014 skapa 30 000 lärlingsplatser. Men så blev det aldrig. Enligt Yrkesprogramsutredningen, som tillsattes av förra regeringen och som kom med sitt slutbetänkande för några månader sedan, finns det bland branschorganisationerna inget större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Det är ungefär det här som Alliansen vill, och det är det som utredningen avslår.
Med tanke på allt detta borde de borgerliga partierna, anser jag, ha tänkt om. Det är ett dåligt företag att driva igenom förslag som inte funkar ändamålsenligt.
Herr talman! En annan fråga som berörs i detta betänkande är branschskolor och branschlärlingar, det vill säga en lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branschorganisationer och arbetsgivare. Branschskolor var det förslag som Yrkesprogramsutredningen kom med som svar på branschorganisationernas önskemål. Av den anledningen satsar regeringen i år och även nästa år medel på en försöksverksamhet med branschskolor. Det är viktigt att stödja utvecklingen av en försöksverksamhet med branschskolor för små yrkesområden inom branscher som har svårt att klara sin kompetensförsörjning.
Herr talman! Det är viktigt att förstärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Ett led i detta är en förlängning och förstärkning av satsningen på att få fler verksamma yrkeslärare att få behörighet. För satsningar på fler yrkeslärare med rätt behörighet satsar vi under detta och de kommande tre åren stora medel.
En annan viktig aspekt är samverkan mellan skolan och arbetslivet. Här behöver matchningen mellan å ena sidan behoven på arbetsmarknaden och å andra sidan elevernas val och yrkesutbildningens innehåll och utbud förbättras. Ett bra sätt att åstadkomma detta är att förstärka branschernas inflytande över gymnasieskolans yrkesprogram.
En ytterligare viktig åtgärd är att verka för att förstärka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft. På insatser direkt riktade mot att öka ungas intresse för gymnasial yrkesutbildning satsar regeringen i år också stora pengar.
Herr talman! Det är viktigt att alla gymnasieelever får möjlighet att utveckla och använda sin fantasi och kreativitet. Detta kan man göra bland annat genom de estetiska ämnena, som vi hoppas så småningom kommer in.
Vi i den rödgröna samarbetsregeringen vill ge även yrkesprogramseleverna möjligheten att kunna få högskolebehörighet utan större hinder. Den frågan ligger nu hos utredningen, som föregående talare nämnde.
En stor utmaning just nu är att se till att avhoppen från gymnasieskolan minskar eller helt och hållet upphör. Det är en utmaning för oss alla, och inte bara för regeringen.
Avslutningsvis vill jag säga att det är viktigt att även gymnasieskolan är jämlik och likvärdig, för det tjänar Sverige på.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet med undantag för vår gemensamma reservation, men för tids vinnande låter vi bli att yrka bifall till den.