Herr talman! Jag skulle vilja lyfta upp en fråga som Stefan Jakobsson och hans parti numera väljer att gömma undan och sopa under mattan. Jag skulle vilja tala om frågan som handlar om våra resurser, vår gemensamma välfärd och vart våra resurser tar vägen. Jag skulle vilja tala om vinsterna i välfärden och specifikt i skolan.
När Sverigedemokraterna gick till val 2014 var det ett löfte att man skulle begränsa vinsterna i välfärden. För ett par månader sedan blev man inbjuden av ett antal riskkapitalbolag och näringslivsaktörer, och i dag har Sverigedemokraterna intagit en annan ställning: att våra barns och elevers resurser - de skattepengar jag, mina föräldrar och andra i det här samhället betalar in - ska kunna gå till riskkapitalbolag med skattekonton på Jersey och Guernsey.
Samtidigt har Sverigedemokraterna mage att skylla resursbristen inom olika områden i välfärden på nyanlända barn, ensamkommande och andra flyktinggrupper. Jag skulle vilja fråga hur Stefan Jakobsson menar att det hänger ihop när Sverigedemokraterna helt plötsligt, efter påtryckningar från näringslivsaktörer, ändrar sig till att helt enkelt bli skatteplanerarnas och riskkapitalbolagens bästa vän. Hur går det ihop samtidigt som Sverigedemokraterna skyller resursbristen på nyanlända?