Herr talman! Jag har varken nämnt nyanlända eller Vänsterpartiet i mitt anförande, utan jag har riktat mig till Caroline Helmersson Olsson från Socialdemokraterna.
Det är möjligt för alla elever i svensk gymnasieskola att läsa in allmän högskolebehörighet. Det står till och med på Skolverkets hemsida, som Daniel Riazat är välkommen att titta på.
När det gäller yrkesprogrammen och gymnasiet generellt handlar det just om kvaliteten. Det är därför vi satsar resurser i grundskolan: fler speciallärare, behöriga lärare, behöriga ämneslärare och fokus på arbetsro och rektorernas roll. Men övergången måste ske till gymnasiet, där man ställer tydliga krav. Det hade man inte gjort tidigare. Vi förordade lärlingsutbildningar och yrkesutbildningar för dem som vill gå ut i jobb. Många ungdomar vill jobba direkt efter gymnasiet; det pekade jag på i exemplet med byggprogrammet och fordonsprogrammet. De som går den typen av utbildningar vill till jobb direkt. De vill inte vidare till högre utbildning.
Det ni inte svarar för är att eleverna förut kom in på olika program men lämnade gymnasiet utan slutbetyg och gick ut i arbetslöshet. Det fanns också en kritik i den gamla gymnasieskolan, som ni nu vill gå tillbaka till, mot att samverkan och samröret med arbetslivet var näst intill obefintligt. Det är därför vi sa till Skolverket: Inrätta programråd, skärp kvaliteten och titta över arbetsplatsförlagda utbildningar! Jag tycker dock att vi var för försiktiga när vi kontrollerade kvaliteten i programråden och när Skolverket godkände att man gjorde om en skollokal till en floristutbildning. Det ska naturligtvis vara ute i en riktig floristbutik eller i en frisörsalong, i det fallet.
Det är därför vi är starka anhängare av lärlingsinslag men också av branschskolor. Du får förtydliga, Daniel Riazat. Är ni för branschskolor där branschen får ett större inslag och en större styrning av utbildningen eller inte?