Fru talman! I det här betänkandet behandlas ut-
formningen av ledningsorganisationen inom vissa
delar av det militära försvaret, var den operativa in-
satsledningen ska placeras samt Försvarsmaktens
underhållstjänst och stödverksamhet. Jag yrkar bifall
till reservation nr 5.
Fru talman! I propositionen diskuteras tre olika
alternativ för lokalisering av den operativa insatsled-
ningen, OPIL. Kristdemokraterna ansåg att regering-
ens förslag om lokalisering till Täby/Näsbypark inte
var tillräckligt genomarbetat och avslog förslaget.
Under utskottets behandling har vi dock kommit fram
till att Näsbypark sammantaget är det bästa alternati-
vet. Margareta Viklund kommer att utveckla detta
närmare.
Fru talman! Riksdagen har lagt fast grundläggan-
de utgångspunkter för den framtida ledningsorgani-
sationen. De fyra militärdistrikten utgör nu Försvar-
smaktens organisation för regional ledning. Staberna
finns i Göteborg, Strängnäs, Visby och Boden. Led-
ningsbehovet ska utgå från det militära försvarets fyra
huvuduppgifter med hänsyn till det vidgade säker-
hetsbegreppet och utformas så att det möjliggör en
effektiv samverkan mellan totalförsvarets olika delar.
Riksdagen beslöt samtidigt att en av den regionala
nivåns uppgifter ska vara ledning av insatser med
beredskapsförband och nationella skyddsstyrkor.
Dimensioneringen av ledningsbehoven måste utgå
från de nationella skyddsstyrkornas utformning och
antal, vilket ännu ej är klarlagt. Inriktningen är att
hemvärnet blir en integrerad och väsentligt del av de
nationella skyddsstyrkorna.
I föreliggande proposition anför regeringen att
militärdistrikten ska kunna understödja operativa
insatsförband inom respektive militärdistrikt samt att
militärdistriktens personal ska kunna utnyttjas för
ledning av hemvärnsförband vid höjd beredskap. Vid
insatser i fred såväl som vid höjd beredskap måste
militärdistrikten kunna utnyttjas för ledning av natio-
nella skyddsstyrkor. Kristdemokraterna anser därför
att reella ledningsresurser måste tillföras och att mi-
litärdistriktens ledningsansvar måste förtydligas och
ha sin grund i hela hotskalan. Det framgår inte i pro-
positionen vilket ledningsansvar och vilka lednings-
resurser som ska tillföras militärdistriktsgrupperna.
Med tanke på att riksdagen inte har fått någon re-
dovisning om hur de nationella skyddsstyrkorna och
hemvärnsförbanden kommer att organiseras, övas och
ledas, avvaktar utskottet höstens försvarspolitiska
proposition.
Fru talman! Det sista avsnittet i betänkandet
handlar om Försvarsmaktens underhåll. Bakgrunden
till detta är att den förändrade Försvarsmakten kom-
mer att ha behov av ett annat slags underhållsstöd än
tidigare, vilket regeringen redovisade i sin proposi-
tion Det nya försvaret förra året. Försvarsutskottet
bad då regeringen att redovisa den närmare utform-
ningen av organisationen för underhållstjänst och
stödverksamhet. Ett led i denna utveckling är att de
nuvarande underhållsregementena läggs ned varvid
kompetensen för den samordnade regionala under-
hållstjänsten försvinner.
Ett bra försvar kräver en effektiv underhållstjänst
både i fred och om orosmolnen skulle torna upp sig.
Detta är viktigt för att förbanden ska kunna koncent-
rera sig på kärnverksamheten. Underhållstjänsten
måste se till att förbanden får vad de behöver för att
kunna verka utifrån sina uppgifter i fred och i krig,
nationellt och internationellt. Allt från mat och kläder
till reservdelar, vapen och ammunition ska finnas på
rätt plats, i rätt mängd, vid rätt tillfälle och i funk-
tionsdugligt skick.
Med få undantag kommer alla områden som ingår
i underhållstjänsten och stödverksamheten nu att
samlas i en gemensam organisationsenhet som där-
med blir Försvarsmaktens enskilt största enhet. Den
nya organisationen samlar underhåll från hela Sveri-
ges yta och ska betjäna alla staber, förband, skolor
och centrum.
Den nya enheten inrättas den 1 januari 2002 och
ska vara fullt utvecklad senast vid utgången av år
2004. Vid bildandet kan organisationen komma att
bestå av 7 000-10 000 personer beroende på vilka
delar som överförs. Målet är att till 2005 rationalisera
verksamheten så att organisationen då omfattar ca
5 000 personer. Huvuddelen av dessa kommer att
vara civila specialister.
Möjligheten att kompetensförsörja denna organi-
sation är avgörande för en effektiv underhållstjänst
och stödverksamhet åt insats- och grundorganisatio-
nen. Det är därför viktigt att så långt möjligt söka
undvika åtgärder som kan leda till kompetensflykt i
ett skede när den nya organisationen ska byggas upp
samtidigt som den ska stödja Försvarsmaktens pågå-
ende verksamhet, avveckling och uppbyggnad av det
nya försvaret. Innan en verksamhet byggs upp eller
avvecklas är det angeläget att de olika personalgrup-
pernas kunskaper och erfarenheter tas till vara.
Fru talman! Kristdemokraterna motsätter sig inte
att ledningen för organisationsenheten lokaliseras till
Karlstad, för försörjningsdivisionen till Boden, för
teknikdivisionen till Arboga och för servicedivisionen
till Karlskrona. Vi förordar dock en starkare kon-
cernledning i Karlstad innehållande samordnade
kompetenser för den centrala underhållstjänsten och
reducerade divisionsledningar i Boden, Arboga och
Karlskrona med resurser enbart för respektive divi-
sions ledning av sin produktion. Jag vill redogöra för
dessa skäl.
För att organisationsenheten ska få genomslags-
kraft och kunna verka under den ominriktning av
försvaret som pågår föreslår kristdemokraterna att
lokalisering av en utökad ledning och koncernstöd i
den nya organisationsenheten sker till Karlstad. På så
sätt säkerställs kärnverksamhetsprincipen inom
FORGUS. Genom att detta stöd blir gemensamt för
alla ökar likheten mellan divisionernas sätt att arbeta.
Vi anser att detta är viktigt för att nå en god produk-
tionssamordning och samverkan mellan divisionerna.
Målet är en effektiv och rationell underhållsorganisa-
tion som blir lätthanterlig för kunden.
De främsta motiven för detta är att i Karlstad finns
i dag den centrala verksamhetskompetensen för un-
derhållstjänst vid Försvarsmaktens underhållscentrum
med ca 150 anställda. Underhållstjänst och stödverk-
samhet har efter politiska beslut lokaliserats, samlats
och samordnats just i Karlstad. Att utnyttja denna
samtränade kompetens är det mest rationella och
ekonomiska. En flyttning från Karlstad skulle kunna
leda till en omfattande kompetensflykt under den
tidsperiod då FORGUS måste verka som bäst. Vikti-
ga samarbetspartner finns i närområdet inom under-
hållstjänst och serviceverksamhet, och närheten till
kvalificerade samarbetspartner underlättar rekryte-
ringen av både civil och militär personal samt under-
lättar anställning för medflyttande.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till krist-
demokraternas reservation nr 5.