Fru talman! Riksdagens debatt kring detta betän-
kande kan delas in i fem områden. Det första rör den
högsta militära ledningen. Björn Leivik lyfte fram
den konstitutionellt intressanta frågan om avvägning-
en mellan regeringsmakt och myndighetsmakt. Det är
en fråga som sex av riksdagens partier just nu brottas
med i Försvarsberedningen, som försvarsutskottet
skriver i sitt betänkande. Det sker utan sällskap av
Björn Leivik. Den frågan är viktig. Var ska den
gränsdragningen göras? Får det konsekvenser också
för andra myndigheter än Försvarsmakten? Det är en
konstitutionellt mycket viktig fråga. Det finns starka
fördelar med den nuvarande uppdelningen men också
starka nackdelar. Det är något som måste diskuteras
mycket noggrant med alla riksdagens partier.
Det andra området är den operativa insatsledning-
ens organisation. Utskottet konstaterar att regeringen
efter en prövning återkommer i frågan om insatsled-
ningens organisation och lydnadsförhållanden. Rege-
ringen har i propositionen förklarat de begrepp som är
knutna till det förändrade sättet att leda. Sålunda görs
en tydlig åtskillnad på insatsledning och verksam-
hetsledning. Insatsledningen omfattar militärstrate-
gisk ledning, operativ ledning och taktisk ledning. Vi
tycker att det är bra att den uppdelningen görs på
detta tydliga sätt.
Det finns, enligt utskottet, tillräckligt underlag för
att redan nu ta ställning till den operativa insatsled-
ningens organisation och uppgifter. Det är viktigt att
denna enhet kan organiseras och får börja verka så
snabbt som möjligt. Annars har det redan börjat ut-
vecklas en kultur av icke-beslut. Icke-beslut har också
blivit en paradgren för några av partierna, som alltid
vill invänta nytt underlag och mer underlag. Det till-
fälle då alla partier har fått tillräckligt med underlag
för att kunna ställa sig bakom en proposition kommer
sannolikt aldrig. Därför är det bra att vi kommer till
beslut i frågan nu. Tillräckligt underlag finns.
Den tredje punkten är den operativa insatsled-
ningens lokalisering. Tre alternativa platser har
granskats: Uppsala, Näsbypark och Försvarets mate-
rielverks ämbetsbyggnad Tre Vapen på Gärdet i
Stockholm. Regeringen föreslår att den operativa
insatsledningen lokaliseras till Näsbypark. Utskottet
har haft olika föredragningar, vägt de olika alternati-
ven emot varandra och funnit att Näsbypark är det
bästa av de nu kända alternativen. Eftersom grund-
tanken är att den operativa insatsledningen ska utgöra
ett samlat ledningsorgan med uppgiften att på central
nivå leda insatser anser utskottet att det inte synes
rationellt att lokalisera denna stab på fyra skilda plat-
ser i landet, vilket har föreslagits.
Jag noterar också det som Åke Carnerö mycket
riktigt påpekade, att kristdemokraterna under utskot-
tets behandling har lyssnat in fakta och argument och
nu också ställer sig bakom förslaget från regeringen.
Heder åt sådan intellektuell rörlighet, där det är bety-
delsefullt vad ett utskott gör.
Den fjärde frågan gäller militärdistrikten. Utskot-
tet utgår från att regeringen i höstens försvarsbe-
slutsproposition lämnar en redogörelse till riksdagen
om hur de nationella skyddsstyrkorna samt hemvärns-
förbanden ska organiseras, förbandsomsättas och
övas samt hur de kommer att användas och ledas i
sina olika insatser.
Den femte och sista frågan gäller underhållsorga-
nisationens närmare struktur. Regeringen beskriver
också i propositionen ett tredje steg för organisatio-
nens utformning, bl.a. att en fortsatt utveckling kom-
mer att ske av de ekonomiska styrnings- och uppfölj-
ningsrutinerna. Utskottet anser att det bör ankomma
på regeringen och myndigheterna att detaljutforma
den nya organisationen. Därför avstyrker utskottet
förslag där detaljreglering anges.
Utskottet anser det viktigt att de mycket stora för-
ändringar som nu sker inom underhållsorganisationen
verkligen leder till avsedda effektivitetsvinster och
kostnadsreduceringar. Utskottet förutsätter att rege-
ringen årligen i budgetunderlaget för riksdagen redo-
visar hur detta projekt utvecklas.
Bifall till utskottets förslag.