Fru talman! Den här diskussionen förs i en sorts
märkligt vakuum. Regeringen har ju ett antal gånger
meddelat, och även upplyst kammaren om, att rege-
ringen senare kommer att presentera en samlad alko-
holpolitisk proposition. Avsikten är att regeringen
skall fatta beslut om den på torsdag. Den 10 juni skall
den presenteras för riksdagen.
Där gör regeringen en bedömning av de förslag
som har kommit från en rad olika utredningar och
myndigheter under de senaste åren; detta för att ta ett
samlat grepp om alkoholpolitiken de kommande åren.
Väldigt många av de frågor som Elver Jonsson
och Fanny Rizell ställer avses bli besvarade i den
proposition som skall lämnas. Man kan ju inte disku-
tera alkoholpolitiken skild från den allmänna hälso-
politiken - likaväl som den inte kan diskuteras skild
från den övriga socialpolitiken. Det betyder att jag
inte tänker svara på Elver Jonssons och Fanny Rizells
frågor; helt enkelt av det skälet att regeringen, som
sagt, inte har behandlat den alkoholpolitiska proposi-
tionen och inte gör det förrän på torsdag. Avsikten är
alltså att presentera propositionen nästa vecka.
Jag har således, och det gäller samtliga punkter,
inga besked att ge just därför att regeringen inte har
fattat beslut. Jag kan dock ge några egna bedömning-
ar.
När det gäller diskussionen om Världshälsoorga-
nisationens mål om alkoholkonsumtionen tror jag att
Elver Jonsson är alldeles klar över att det krävs en rad
olika åtgärder. Inget land har hittills nått detta mål.
Det krävs dels en internationell samverkan, dels
upplysnings- och informationsarbete. Ja, det krävs en
lång rad åtgärder för att vi skall minska totalkonsum-
tionen.
Vårt problem just nu är att en stor del av den al-
koholkonsumtion som vi möter som ett problem sker
så att säga utanför de instrument som vi i dag kan
kontrollera.
Det är inte så att konsumtionen av svartsprit är
oförändrad, den ökar och ökar ganska dramatiskt. Det
beror inte heller på, vilket många tror, att Sverige
blivit medlem i EU. Det har utvecklats under en läng-
re tid beroende på den allmänna internationalisering-
en, på att vi lever med en annan omvärld. Skall vi
upprätthålla totalkonsumtionsmålet, vilket jag tycker,
dvs. att samhällets alkoholpolitik skall som en av
grunderna ha att minska den totala konsumtionen, så
måste vi skapa ett redskap för att kontrollera kon-
sumtionen från samhällets sida. Vi måste se till att vi
får bort den illegala hanteringen av alkohol. Den
lagrådsremiss som vi har presenterat tar bara upp de
frågor som kräver lagändringar. Men samlade politi-
ken avser regeringen att presentera nästa vecka. Vi är
just i färd med att förbereda regeringens ställningsta-
gande på torsdagen.
Jag är alltså ganska optimistisk om att vi skall
kunna föra en socialt inriktad alkoholpolitik också i
framtiden. Jag tror inte alls att det är så att vi behöver
lämna det som är grunden för svensk alkoholpolitik
och som historiskt sett, i alla fall jämfört med andra
länder, har varit mycket framgångsrik. Däremot är vi
övertygade om att vi till några delar kan behöva se
över våra instrument, ändra lagstiftningen och på
några områden verka på annat sätt än hittills. Men i
allt väsentligt bör svensk alkoholpolitik kunna gälla
också i framtiden. De mål som vi har satt upp för den
svenska alkoholpolitiken skall kunna gälla även under
2000-talet.