Fru talman! Det är möjligt att socialministern le-
ver i ett vakuum, men för oss parlamentariker som
inte sitter vid regeringsbordet gäller att försöka på-
verka också en propositionsskrivning. Det är därför
som jag har tagit till orda i denna debatt. Jag håller
med socialministern om att alkoholpolitiken natur-
ligtvis inte kan leva fritt från andra politikområden,
men det är självklart att den måste ha en social prä-
gel, om vi med någon anständighet skall kunna titta
människor i ögonen.
Lars Engqvist kommenterar inte det jag sade om
Vin & Sprits sätt att hantera sitt uppdrag. Han tvår
sina händer med att i interpellationssvaret säga att han
inte har någon information som skulle säga något
annat än att Vin & Sprit tillämpar en god marknads-
föringssed. Min fråga till statsrådet på den här punk-
ten blir, för det kanske inte kommer upp i propositio-
nen: Är det god marknadsföringssed att ett statligt
företag, medan vi har en ambitiöst socialt inriktad
alkoholpolitik i Sverige, frikopplas från denna syn, att
man ger sig ut och mycket aktivt försöker bredda
starkspritsmarknaden både i fattiga u-länder och i det
socialt nedgångna Ryssland eller expanderar genom
att köpa upp spritfabriker i Östeuropa? Vin & Sprit är
med i en organisation som pläderar för lägre
spritskatter i Sverige. Ett statligt företag lobbar mot
sin egen uppdragsgivare, dvs. statens egen socialpoli-
tik.
Fru talman! Man tar sig för pannan!
Min sista fråga gällde en, som vi kan hävda,
svensk socialt inriktad alkoholpolitik i förhållande till
det övriga EU-området. Här har statsrådets insikt en
större auktoritet än när han iakttog den svenska
marknadsföringen på alkoholområdet. Han säger att
alltfler europeiska länder börjar inse att man måste
göra något åt sin egen höga alkoholkonsumtion och
de problem som den skapar.
Fru talman! Den iakttagelsen är viktig. Intressant
är att se att franska Le Monde har utsett alkoholen till
landets fiende nummer ett. Framstående forskare i
Frankrike har krävt en mer restriktiv alkoholpolitik.
Den danske socialministern vill höja inköpsåldern.
Den spanske hälsoministern kräver hårdare tag för att
förbättra folkhälsan, samtidigt som man sänker grän-
sen för rattfyllan. Den ansvarige senatorn i Berlin vill
ha alkoholfri representation i rådhuset och anser att
tyska politiker måste ta itu med alkoholproblemen
och inte bara narkotikaproblemen.
Vi har, precis som statsrådet säger, en trend ute i
Europa där man mera kraftfullt försöker ta itu med de
problem som är av samma art som de vi har i Sverige.
Därför känns det ganska dystert att forskare och för-
ståsigpåare går ut och kräver t.ex. avskaffande av
åldersgräns vid alkoholinköp, medan man på andra
håll försöker ta itu med problemen. Det skulle vara
tragiskt om vi nu med en slapp alkoholpolitik skulle
tillåta en förhöjd totalkonsumtion.
Jag uppskattar att socialministern här slår fast att
totalkonsumtionsmodellen skall gälla. Då är det vik-
tigt att det också ges instrument för det och inte bara
konstateras att vi statistiskt avläser att situationen har
blivit sämre.
Jag tror att det finns en hel del att göra också för
en socialminister på det rent verbala området. Jag
kommer att i det sista inlägget att försöka ge något,
om än naturligtvis ödmjukt, råd på den punkten.