Fru talman! Det är väldigt angeläget att den här
debatten kommer till stånd och det finns väldigt
mycket att säga men tiden för en interpellationsdebatt
är rätt kort.
Jag har läst regeringens lagrådsremiss om alko-
holpolitiken. Vad man där kan bli väldigt glad över är
att det står att alkoholpolitiken ligger fast men nu
beror det ju på hur man ser på saken. Man kan undra
hur det är när WHO:s rekommendation om de 25
procenten plötsligt försvann trots att den var beslutad
i riksdagen. Jag avser då det nationella handlingspro-
grammet. Man kan även undra om det som varit
grundläggande för svensk alkoholpolitik, nämligen
detta med tillgänglighet och prissättning, också
kommer att vara rådande i fortsättningen - särskilt
som det t.ex. förelås att man skall ha öppet på Sys-
temet på lördagar.
Om regeringen menar att Sverige skall arbeta för
fortsatta undantag i EU och om vi skall få gehör för
det kan vi kanske inte vara lättsinniga - att använda
det ordet är kanske att ta i, så det skall jag kanske inte
göra - med alkoholpolitiken i landet heller.
Elver Jonsson pekar på att vår alkoholpolitik be-
står av många byggstenar. Det tycker jag är ett bra
sätt att beskriva det här. Plockar man bort en sten i
mitten, så rasar väldigt mycket.
Företrädare för de flesta partierna, också för rege-
ringen, talar ofta om punktnykterhet, om bannlysning
av alkohol i arbetslivet och i trafiken samt under
graviditet och vid amning. Det gäller också under
barn- och ungdomstiden.
Självklart skall alla vara nyktra på jobbet. Men är
det så? Det kan tyckas onödigt att säga att det i trafi-
ken inte finns plats för någon promille men mer borde
göras utöver de vackra ord som undslipper oss. Varje
år dör många i trafiken på grund av alkohol, och
många sjukhussängar är upptagna av trafikoffer eller
av personer som ligger där på grund av sjukdomar
orsakade av alkohol. Vad vill regeringen göra där?
När det gäller barn och unga är det verkligen an-
geläget att ta krafttag. Tänker regeringen göra det?
Här finns det plats för mycket prevention.
Det talas i dag om att svartspriten är ett stort pro-
blem, och det är den. Det har alltid varit förbjudet att
tillverka och sälja alkohol liksom att smuggla sådan
men insatserna för att eliminera svartspriten har inte
varit så stora.
Vi kristdemokrater protesterade mot neddragning-
arna inom tullen vid EU-inträdet och mot besparingar
som slagit mot polis och domstolar. Kan vi där räkna
med betydande insatser från regeringens sida?
Svart är också den sprit som kommer från Sys-
temet och som langas till underåriga av föräldrar,
kompisar, restauratörer eller A-lagare som placerar
sig utanför Systemet. Inte minst gäller det också allt
det folköl som tillhandahålls av detaljhandeln och
bensinstationerna. En förpackning med sex folköl
motsvarar i alkohol räknat sex snapsar. Det är väldigt
ofta inkörsporten för mycket unga tonåringar. Det är
inte många langare som blir åtalade, och än färre är
de som blir fällda.
Skulle inte ett indraget tillstånd vid olaga försälj-
ning vara ett sätt att visa hur allvarligt detta är?
I dag debuterar ungdomar tidigt, ofta redan i tidi-
ga tonåren. Flickor dricker lika mycket som pojkar.
Det allt tidigare drickandet innebär att vi kommer att
få fler alkoholberoende. Ju tidigare man börjar, desto
snabbare blir man beroende. Ibland tänker jag att
allmänheten inte kan ha fattat hur snabbt det kan gå.
Har regeringen fattat det?
Flickor behöver inte tillnärmelsevis lika lång tid
för att bli alkoholberoende som pojkarna behöver.
Det beror på kroppsvolym, förbränning osv. Flera
unga gravida kvinnor löper därmed risk att föda barn
med skador som är alkoholrelaterade. Det är tragedier
som det är nästan omöjligt att överblicka. Vilka pre-
ventiva insatser kommer regeringen att göra på det
området?
Barn har rätt att växa upp i en alkoholfri miljö. De
har rätt att slippa lättölsreklam som appellerar till
starkare varor. De har rätt att kräva att vi har attityder
till alkoholen som talar om hur farlig den är. De har
rätt att slippa att gymnasierna ordnar champagnefru-
kost. Det är de här attityderna från vuxensamhället -
från riksdag, från regering och från alla vuxna över
huvud taget - som vi måste motarbeta.