Herr talman! Jag är klar över rambudgeten och dess
betydelse, Lena Hjelm-Wallén. Det är därför vi
faktiskt är kritiska i vår reservation. Vi försökte
åstadkomma en enighet om detta, men samtidigt
skulle vi anslå de beviljade medlen.
Jag försöker inte blanda bort några kort. Vad jag
ville visa med mitt anförande var att -- för att
använda ert språkbruk -- slöseri med pengar
förekom i lika stor omfattning tidigare. Man kan
naturligtvis säga att systemet tillät detta. Men det
kan väl inte vara bra om man lägger upp en
socialdemokratisk budget som inte håller. Det är ju
ändå underskottet som är det väsentliga. Jag
konstaterar då att underskotten var lika stora. Det
ena underskottet var väl i så fall lika oacceptabelt
som det andra, om man ser till pengarna.
Jag tror att det i mycket egentligen inte handlar om
pengarna utan om en irritation mot departementet,
mot att det har ett moderat styre osv. Det är en
irritation över att vi för Agenda 2000-debatten, som
jag tror att också socialdemokraterna egentligen
innerst inne tycker är bra. Det är viktigt att vi
diskuterar kompetens- och kunskapsfrågor och gör
det på många olika ställen. Vi måste tillse att hela
arbetslivet blir medvetet om dessa frågors vikt.
Jag vill påstå att Per Unckel gör ett fantastiskt bra
jobb för att lyfta fram detta. Han har låtit mängder
av institutioner utarbeta bidrag till materialet. Det
kommer att betyda mycket för genomförandet av
ett kompetenslyft i vårt samhälle, något som är
högst väsentligt.
När det sedan gäller den utställning som Lena
Hjelm-Wallén talar om har regeringen faktiskt fattat
beslut om att bevilja pengar till denna nationella
utställning om forskning. Den skall visas i
Stockholm, Göteborg och Malmö och skall sedan
gå ut i Europa, där man skall försöka sälja svensk
forskning. Också socialdemokraterna borde tycka
att detta är ganska bra.
Hur finansieras då detta? Det sker, förutom genom
regeringen, av NUTEK och av Riksbankens
Jubileumsfond, där Lena Hjelm-Wallén själv sitter
med. Departementet anslår däremot inte några
pengar till detta.
Underskotten är, som jag sade tidigare,
strukturella. Jag tycker att det är bra att regeringen
vänder sig till riksdagen och försöker rätta till detta.
Det är måhända sent, men bättre sent än aldrig.