Fru talman! Man skall ha både hjärta och hjärna,
tycker jag. När vi har en situation med massflykt vore
det orimligt, tror jag, att ett eller två eller tre länder
skulle ta ansvaret för att ta emot flyktingar. Det skulle
för det första inte hjälpa. För det andra skulle det, om
det blev så, skapa en fullständigt ohållbar situation
som snabbt skulle kunna vända de positiva stämning-
arna så att det blev andra stämningar.
I stället måste vi ha ett annat system - inte minst
inom EU, som gör anspråk på att vara, och som är, ett
område av humanitet, rättvisa och demokrati. När den
här typen av massflyktssituationer uppstår skall man
ha en mekanism, en nyckel, som innebär en solidarisk
ansvarsfördelning: Nu ställer vi alla upp. Vi tar vår
del. Kanske kan det ske i förhållande till folkmängd,
och man kan också ta hänsyn till bruttonationalin-
komst och sådant.
Där är vi inte ännu. Men kommissionären Anita
Gradin har med svenskt stöd slagits i nästan två år för
att EU skall införa den här typen av gemensam soli-
daritet i massflyktssituationer. Vi måste komma dit-
hän. Vi måste ha ett sådant system framöver. I det
läge som nu råder är det närmast opinionen i de län-
der som har varit negativa till den här nyckeln som
har tvingat fram att man har tagit emot flyktingar på
tillfällig basis. Denna nyckel skulle betyda att man
skulle kunna ställa upp i hela EU och att man skulle
ge tillfälligt skydd. Det är detta det handlar om.
Tills vi har fått den situationen får vi tillsammans
med FN:s flyktingkommissarie och andra försöka
hantera den här situationen. Men det vore ingen bra
politik, tror jag, på något sätt att man upphävde vi-
sumtvånget i den här situationen. Det skulle inte
hjälpa ändå.