Fru talman! Olof Johansson har frågat statsminis-
tern om regeringens vilja att kraftfullt bygga goda
forskningsmiljöer vid de nya högskolorna samt vidare
om regeringen är beredd att ta upp diskussioner med
företrädarna för styrelserna i forskningsstiftelserna för
en fortsatt uppbyggnad av forskningen vid de nya
högskolorna. Statsministern har överlämnat interpel-
lationen till mig för besvarande.
I budgetpropositionen för år 1997 föreslog rege-
ringen att tilldela samtliga högskolor permanenta och
förstärkta forskningsresurser. Uppbyggnaden av
forskningen vid de mindre och medelstora högskolor-
na är ett led i att stärka kvaliteten inom grundutbild-
ningen och att utveckla kreativa forskningsmiljöer.
Utöver de permanenta forskningsresurserna erhåller
de mindre och medelstora högskolorna 1998 ett di-
rektstöd från forskningsstiftelserna med 138 miljoner
kronor samt ibland stöd från landsting, kommuner och
företag. Därtill kommer de medel som ges från bl.a.
forskningsråden.
Även om det således skett en betydande ökning av
den totala andelen av forskningsanlagen till de mindre
och medelstora högskolorna utgör de fortfarande en
mycket begränsad andel av de totala forskningsresur-
serna i samhället.
Tillkomsten av forskningsstiftelserna bildade av
medel med ursprung i de tidigare löntagarfonderna
förändrade delvis förutsättningarna för finansiering av
svensk forskning. Möjligheterna att utnyttja samhäl-
lets forskningsresurser på ett samordnat och effektivt
sätt försämrades. Genom att riksdagen antog rege-
ringens förslag till ändring av stiftelselagen, vilken nu
ger regeringen rätt att entlediga och tillsätta ledamöter
i stiftelsernas styrelser, har förutsättningarna för ett
visst demokratiskt inflytande ökat. Därmed förbättras
också möjligheterna att bedriva en samlad forsk-
ningspolitik. Forskningsstiftelsernas styrelser ansvarar
emellertid självständigt för att bedriva verksamheten i
enlighet med stiftelsernas stadgar, som inte har för-
ändrats när det gäller stiftelsernas ändamål.
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling,
KK-stiftelsen, skall enligt sina stadgar bl.a. finansiera
forskning vid mindre och medelstora högskolor inom
särskilda profilområden. KK-stiftelsen har beslutat att
satsa totalt 195 miljoner kronor de närmaste åren så
att de mindre och medelstora högskolornas forsk-
ningsverksamhet kan utvecklas snabbare. KK-
stiftelsens satsning syftar till att ge högskolorna möj-
lighet att utveckla en internationellt konkurrenskraftig
forskningsverksamhet genom att i samverkan med
näringslivet inrikta sig på väl avgränsade spjutspets-
områden.
De två andra stora forskningsstiftelserna som ger
bidrag till forskning är Stiftelsen för miljöstrategisk
forskning, MISTRA, och Stiftelsen för strategisk
forskning, SSF. Dessa har endast till en liten del för-
delat medel för forskningsverksamhet vid de mindre
och medelstora högskolorna. Forskare från dessa
högskolor deltar visserligen i några av de forsknings-
program som koordineras av forskare vid något uni-
versitet, men det är uppenbart att det råder en obalans
till de etablerade universitetens fördel.
Enligt stadgarna skall Stiftelsen för strategisk
forskning och MISTRA främja utvecklingen av starka
forskningsmiljöer av högsta internationella klass med
betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Jag
är övertygad om att det finns flera sådana forsk-
ningsmiljöer vid de mindre och medelstora högsko-
lorna som är värda att erhålla stöd. Jag delar Olof
Johanssons uppfattning att det vore en god sak om
stiftelserna vid sin fördelning av medel kunde lägga
stor vikt vid samverkansprojekt mellan universitet och
högskolor.
I syfte att följa upp hur de mindre och medelstora
högskolorna utnyttjar tilldelade forskningsmedel har
regeringen i tilläggsdirektiv uppdragit åt kommittén
Forskning 2000 att analysera detta. Kommittén skall
vidare föreslå kriterier för den framtida fördelningen
av forskningsmedel. Uppdraget skall redovisas till
regeringen senast den 1 november 1998.
Det är angeläget att forskningen inom högskolan
förstärks med såväl medel över statsanslaget som med
medel från forskningsstiftelserna. Det är otillfredsstäl-
lande att de mindre och medelstora högskolornas
andel av forskningsstiftelsernas bidrag inte är större.
Regeringens möjligheter att påverka stiftelsernas
fördelning av forskningsresurser är dock i dag tyvärr
begränsade. Jag är emellertid självfallet beredd att i
kontakt med stiftelsernas styrelser framhålla regering-
ens syn på betydelsen av forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna och behovet av resursför-
stärkningar.