Herr talman! Låt mig återgå till själva betänkandet. Ewa Thalén Finné säger sig vara nöjd med de målformuleringar för detta politikområde som lagts fast. Man har delat upp det i en målformulering för bostadsfrågor och en för samhällsbyggande. Ewa Thalén Finné läste upp målformuleringen för bostadsfrågor, att målet är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Efterfrågan brukar i en sådan något formell text motsvaras av att någon är beredd att slanta upp pengar för någonting, att det finns en betalningsvilja.
Det jag efterfrågar, och har efterfrågat många gånger i debatten, är bostadspolitik. Jag undrar var den politiken finns hos alliansregeringen, alltså den politik som handlar om att ge människor möjlighet att efterfråga, möjlighet att betala. Det som bostadspolitiken historiskt sett haft som mål är att samhället sett till att människor haft möjligheter och förutsättningar att efterfråga rimlig bostadsstandard. Den politiken ska se till att mekanismerna fungerar. Om sedan ett antal procent, kanske rätt många, inte har möjlighet att efterfråga det som bjuds ut på marknaden behövs det en annan politik, en bostadspolitik.
Jag undrar om det är kommunernas försörjningsstöd, socialbidraget som det hette förr i tiden, som är det område som tar hand om den gamla bostadspolitiken, att ge människor möjlighet att efterfråga. Jag skulle vilja veta var den politiken finns hos den borgerliga regeringen.