Fru talman! Förra tisdagen förklarade näringsmi-
nistern i en interpellationsdebatt att han tyckte att
småföretagarna är våra hjältar och att småföretagarna
är viktiga hjältar. Även andra ministrar stämmer in i
hyllningskören, oftast i samband med någon sam-
mankomst med företagarrepresentanter.
Det finns ett gammalt talesätt som heter: Den man
älskar agar man.
Några som verkligen har tagit fasta på detta är
tydligen utskottsmajoriteten i riksdagens skatteut-
skott. Att man verkligen älskar småföretagarna högt
förstår säkert företagarna, så mycket stryk som de har
fått och får. Jag tror nog att de allra flesta företagare
skulle föredra om uppskattningen inte var så stor. Då
skulle kanske beskattningen sänkas och det skulle bli
lättare att driva sitt lilla företag utan hjältegloria.
I betänkande SkU15 slaktar utskottsmajoriteten ett
stort antal motioner med förslag till enklare regler för
mindre företag, rättvisare beskattning av företagare
m.m. Hur kan man, utan att blygas, hävda att småfö-
retagarna är samhällets hjältar samtidigt som de ut-
sätts för en diskriminerande skattelagstiftning? Är det
möjligen så att Socialdemokraternas beundran för
småföretagarna grundar sig på företagarnas förmåga
att överleva trots alla besvärligheter som riksdags-
majoriteten hittar på? Man kan ju undra.
Men, fru talman, jag tror inte att det är så illa. Det
finns ingen illvilja mot småföretagarna från utskotts-
majoritetens sida, utan det är bara okunnighet och
oförmåga att förstå företagarnas levnadsvillkor, deras
vardag. Detta återspeglas inte minst i den långvariga
debatten om 3:12-reglerna som fortfarande är en
skriande orättvisa mot de mindre företagarna i för-
hållande till större företag och i förhållande till med-
borgare i allmänhet.
En fåmansbolagsdelägare riskerar inte bara det in-
satta kapitalet i företaget. Oftast kräver banker och
andra finansinstitut att företagaren ska pantsätta den
egna bostaden och skriva en personlig borgen. Går
det illa för företaget hamnar företagaren i en nästan
omöjlig situation. Personlig konkurs är tyvärr inte
ovanligt. Småföretagare har inga fallskärmsavtal och
inga pensionsavtal som betalas av någon annan än
företagaren själv. Det samhälleliga skyddsnätet är
också glesare trots att inbetalningar till skatt och
arbetsgivaravgifter varit höga. För detta stora riskta-
gande får dagens hjältar betala en högre skatt än de
passiva kapitalägarna i samma företag.
Fru talman! Är detta rimligt? Är detta en rättvis
beskattning?
Vi ska uppskatta entreprenörskap och företagande
inte genom särskilt hård beskattning utan genom
positiva åtgärder. Om detta har vi moderater motione-
rat.
Vi moderater vill genomföra ett brett avregle-
rings- och förenklingsprogram. Vi vill reformera
skatteregler för fåmansföretagen så att delägare i
fåmansföretag inte diskrimineras. All avkastning
utöver en marknadsmässig lön borde t.ex. kunna
beskattas som inkomst av kapital. Det nya regelsys-
temet måste vara så enkelt att det blir begripligt och
inte avskräcker människor från att vara verksamma i
fåmansföretag.
Ett slående exempel på ett systemfel i skattereg-
lerna är de skatteproblem som drabbar många entre-
prenörer sedan de har sålt sina företag mot betalning i
delägarrätter i ett uppköpande företag. De tvingas
betala skatt för en vinst som aldrig materialiserats.
Sådana systemfel måste omedelbart rättas till, annars
kommer människors tilltro till möjligheterna att vara
entreprenör och bygga upp företag i Sverige att för-
svinna helt.
Det känns som ett hån för många av dessa entre-
prenörer när landets finansminister tycker att nuva-
rande regler är i sin ordning och att det är så här
marknadsekonomin fungerar.
Fru talman! Att affärer ibland misslyckas ingår
naturligtvis i spelreglerna för marknaden. Men när
staten, för att driva in skatt på något som aldrig blivit
en inkomst, sätter folk på bar backe, då har det gått
för långt.
Fru talman! Människor, kapital och företag rör sig
i dag snabbt över nationsgränserna. Med en tilltagan-
de internationell konkurrens är det i dag angeläget att
vi intensifierar våra ansträngningar att göra Sverige
attraktivt för investeringar och företagande. Finans-
departementet har räknat med att ca 500 miljarder har
försvunnit ut ur landet utan att investeras i vare sig
svenska eller utländska företag så att man har någon
kontroll över det. Det kapitalet behövs i Sverige. Lika
allvarligt är att duktiga och framgångsrika företagare
och svenska experter flyr landet på grund av höga
skatter.
Fru talman! Svenska företag måste vara globalt
attraktiva, inte minst vad avser att locka till sig kom-
petenta personer. För att Sverige långsiktigt ska kun-
na konkurrera framgångsrikt måste en kombination
av gynnsamma villkor och personliga utvecklings-
möjligheter säkerställas. Införandet av expertskatten
visar hur snett vi har kommit. Det ska till helt andra
lösningar.
Ett sätt att försäkra sig om kompetenta medarbeta-
re är att erbjuda optionsprogram. Det innebär att
medarbetarna inte får särskilt mycket betalt i lön
under ett uppbyggnadsskede, men i gengäld får en
utfästelse att senare förvärva aktier i företaget. Man
kan säga att medarbetarna riskerar sitt humankapital
på ett liknande sätt som andra satsar penningkapital.
Blir företaget ett misslyckande får man ingenting.
Blir det en framgång kan avkastningen bli stor. Det är
således ett stort risktagande. I USA är attraktiva op-
tionsprogram den i särklass viktigaste konkurrenspa-
rametern vid rekrytering av personal.
I Sverige beskattas personaloptioner oförmånligt
beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och
höga inkomstskatter. Dessutom innebär lagstiftningen
för personaloptioner att företagens kostnader för
dessa optioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det
medför särskilda problem för små personalintensiva
kunskapsföretag som saknar finansiell styrka. Osä-
kerheten försvårar även framtida analyser och påver-
kar negativt marknadens värdering av företagen.
I takt med att optionsprogrammen blir vanligare
ökar behovet av en anpassning av skattereglerna.
Beskattningen av personaloptioner bör skyndsamt ses
över både för dem som är långsiktigt verksamma i
Sverige och för dem som arbetar här tillfälligt. Kon-
kurrensen från länder med förmånligare beskattnings-
regler måste tas som utgångspunkt vid den översyn
som regeringen bör få riksdagens uppdrag att genom-
föra.
Fru talman! Familjeföretag får ofta arvs- och gå-
voskatteproblem vid generationsskiften. Det är de
som tar över företagen som får de största problemen.
Detta motverkar i sin tur, tillsammans med andra
skattekostnader, en förnyelse av svensk näringslivs-
struktur. Det är mycket viktigt att vi i Sverige får fler
småföretag som växer upp till medelstora företag. Det
är just den typen av företag som är grunden för till-
växt och högre välstånd för hela nationen.
Vi moderater vill att de skattemässiga villkoren
för generationsskiften i familjeföretag ska läggas fast
utan ytterligare tidsutdräkt. Det är viktigt att den
utredning som nu pågår arbetar snabbt och att rege-
ringen så snart utredningsarbetet är avslutat lägger
fram ett förslag till lagändringar som löser skatte-
problemen i samband med generationsskiften.
Fru talman! För många företag, och då inte minst
inom den internationella verksamheten, är represen-
tation ett väsentligt inslag i uppbyggnaden av nya
affärer. De tjänsteproducerande företagen säljer på
förtroende, och det är då viktigt att parterna lär känna
varandra väl. Representationskostnaderna är därför en
del av säljkostnaderna, och de borde var avdragsgilla
som alla andra kostnader för intäkternas förvärvande.
Vi anser därför att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till betydligt mer generösa
regler för avdrag för representationskostnader i före-
tag.
Fru talman! Fastigheter är den egendomstyp som
svarar för den allra största delen av den sammanlagda
förmögenheten i landet. Tyvärr är nuvarande skatte-
regler sådana att direktägande av hyresfastigheter
endast är möjligt för ett fåtal. Vi har föreslagit att
man ska instifta fastighetsinvesteringsbolag, som
skulle möjliggöra för små kapitalägare att sprida sina
risker. Inte minst är detta väsentligt för dem som
sparar till sina pensioner.
Fru talman! Det finns mer att kommentera i detta
ärende, men jag nöjer mig med dessa axplock. Ge-
mensamt för mitt urval är att det gäller för oss, valda
ombud för Sveriges folk, att försöka sätta oss in i hur
företagande fungerar och därefter ändra på de lagar
som försvårar en höjning av genomsnittsinkomsten i
landet. Den kan aldrig förhandlas fram, utan är alltid
ett resultat av hur företagarna, och då i synnerhet de
mindre företagen, lyckas öka tillväxten i samhället.
Detta är i ordets rätta betydelse en ödesfråga när det
gäller vårt välstånd i dag, våra pensioner i morgon
och våra barn och barnbarns levnadsstandard.
Företagare vill inte bli betraktade som hjältar. De
vill bara få konkurrensneutrala regler. De vill inte bli
motarbetade, men kräver inte heller stödåtgärder.
Vi moderater medverkar i 16 reservationer i detta
betänkande, men för tids vinnande yrkar jag bifall
endast till reservation 1.