Herr talman! Den högre utbildningen i Sverige håller generellt sett en hög kvalitet, men den kan bli bättre. Framför allt är högskolan ojämn, fokuserad på genomströmning och inte kvalitet. Det behövs mycket mer för att den ska bli tillgänglig i bred bemärkelse. Det är inte bara undervisningen som behöver stärkas utan även handledningen.
Riksdagen borde ge Sveriges studenter en garanterad miniminivå om tio timmar lärarledd undervisning i veckan. Det tycker vi är rimligt. Det kan verka lite. Men för en hel del studenter, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap, skulle detta kunna göra en stor skillnad.
Enligt siffror från Sveriges Förenade Studentkårer har nästan hälften av Sveriges studenter nio timmar eller mindre lärarledd tid i veckan. Det håller inte. Det ska göra skillnad att läsa på universitet och ha ett lånekort på universitetet.
Om vi i riksdagen menar allvar med kvaliteten i högskolan är det i grundutbildningen vi måste börja. Hög kvalitet måste vara målet. Att planera för och belöna kvaliteten måste också vara vägen framåt. I dag har vi ett resurstilldelningssystem som i stort sett fördelas efter genomströmning. Ju fler som studerar snabbare, ju mer resurser får ett lärosäte. Per definition belönas sänkta kvalitetskrav.
För inte så länge sedan träffade jag en universitetslektor som jag har känt i många år. Vi började samspråka och kom snart in på resurstilldelningssystemet. Hans uppfattning var att nuvarande system är korrumperande. Jag frågade vad han menade. Jo, den premierar genomströmning i stället för kvalitet. Han måste låta studenterna passera igenom för att få pengar. Ett sådant system vill han inte ha.
Att fortsätta att låta nära hälften av studenterna på högskolan passera utan att få tillräckligt med lärarledd tid, handledning och återkoppling på sitt lärande är att belöna universiteten efter genomströmning och inte efter kvalitet. En bättre balans mellan genomströmning och kvalitet borde vi kunna hitta.
Herr talman! Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Lagen innehåller bland annat ett förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck inom utbildningssystemet, det vill säga även inom högskolan. För att den nya lagen ska fungera i praktiken krävs dock att frågor som berör hbt-personers livsvillkor integreras i den högre utbildningen. Enligt vår mening är det önskvärt att utbildningar i hbt-frågor integreras i all grundutbildning som bedrivs vid högskolor och universitet i syfte att ge nödvändig kompetens. Diskrimineringsgrunderna borde dessutom vara en del av de kvalitetskriterier som Högskoleverket ser till i sin tillsyn av högskolorna.
Studentens rätt att organisera sig och bevaka sina intressen är i högsta grad en fråga om kvalitetssäkring i den högre utbildningen. Det är inte tillräckligt att garantera studentkårerna insyn eller representation i beslutsfattande organ. Högskolorna behöver också stötta studentens förutsättningar att bedriva ett aktivt studentpolitiskt arbete i fria och oberoende kårer.
Den 1 juli 2010 avskaffades kårobligatoriet. Det var bra i grunden men underfinansierat. Verksamheten vid studentkårerna blir därför stympad och möjligheten att utöva inflytande kan försämras. För att åtminstone säkra ett minimum av studentinflytande kommer högskolorna och studentkårerna att tvingas göra nedskärningar i den övriga verksamheten, som framför allt handlar om studiesociala frågor. Vi anser att det är omöjligt att öka mångfalden, motverka diskrimineringen och skapa jämställdhet på högskolorna om inte studenterna tar aktiv del i detta arbete. Därför måste det finnas tillräckligt statligt stöd till den studiesociala verksamheten för att finansiera detta.
När beslutet nu har trätt i kraft bör det så småningom tillsättas en utredning med uppgiften att göra en utvärdering av hur studieinflytandet fungerar i praktiken samt komma med förslag som tryggar såväl studentinflytandet som den studiesociala verksamheten vid universitet och högskolor.
Herr talman! Världen blir en bättre plats av att vi människor möts, lär känna varandra, byter erfarenheter och bryter invanda föreställningar om andra. Ur detta perspektiv är högskolans internationalisering viktig, men det ökar också kvaliteten att motiverade studenter från hela världen läser på svenska högskolor. En öppen värld är en bättre värld. Men med införandet av studieavgifter tar Sverige ett steg bort från internationellt samarbete och kontakter med omvärlden. Miljöpartiet tar avstånd från studieavgifter på svenska universitet och högskolor.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 9, 10, 17 och 21.