Herr talman! Detta är ett motionsbetänkande som behandlar ungefär 90 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. En del av frågorna har också funnits med i andra betänkanden som vi har behandlat tidigare.
Jag tänker fokusera på några områden med anledning av alla yrkandena och bland annat beröra resurstilldelnings-, kvalitets- och urvalsfrågor.
För att Sverige ska kunna klara den internationella konkurrensen krävs utbildning och forskning i världsklass. Där upplever jag att utskottet har en ganska gemensam målbild, även om vägen dit kan se lite annorlunda ut.
Utskottet har tidigare uttryckt och vill återigen understryka vikten av att Sverige koncentrerar sina utbildnings- och forskningsresurser för att stärka sin internationella konkurrenskraft och fortsätta att utvecklas som en ledande utbildnings- och forskningsnation.
Alliansens högskolepolitik syftar till att statliga högskolor och universitet ska få ökad frihet att själva bestämma över sin verksamhet. Vi upplever att oppositionen däremot strävar efter en ökad detaljstyrning. Jag ställer mig frågande till varför och på vilket sätt detta skulle leda till en ökad kvalitetsutveckling.
Lärosätena är en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Kvaliteten främjas genom att lärosätena kan verka utifrån egna förutsättningar och behov. En ökad frihet gör det också möjligt att konkurrera framgångsrikt på en alltmer internationaliserad utbildningsmarknad.
Satsningar på en ökad kvalitet i högskolans utbildningar har gjorts redan under förra mandatperioden. År 2007 satsades 120 miljoner kronor för att höja ersättningsnivåerna till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Under 2008 satsades ytterligare 240 miljoner kronor för att höja kvaliteten i utbildningen. Förstärkningarna syftar bland annat till att öka undervisningstiden.
Regeringen beräknar en höjning av grundutbildningsanslagen med inledningsvis 200 miljoner kronor 2012 och från och med 2013 med totalt 400 miljoner kronor. Riksdagen beslutade dessutom i juni 2010 att resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska fördelas även på grundval av kvalitetsutvärderingar av utbildningarnas resultat. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen ska påbörjas 2013 och vara fullt utbyggd 2015. Det motsvarar 295 miljoner kronor.
Jag skulle också vilja beröra frågan om fördelning av utbildningsplatser kontra kvalitet. I de beslut som regeringen och riksdagen har fattat vill jag påminna om de 10 000 platserna vad gäller utbyggnad av högskolan för 2010 och 2011. Utbildningsplatserna fördelas framför allt mot bakgrund av de bedömningar som lärosätena själva har gjort av möjligheterna att med bibehållen kvalitet öka antalet platser. Det är viktigt att framhålla att en utbyggnad av högskolan alltid bör ske med bibehållen kvalitet.
Eftersom högskolepolitiken syftar till att utöka lärosätenas frihet och självbestämmande är det viktigt att utvärderingarna görs på ett sådant sätt att de inte leder till en indirekt statlig styrning av hur utbildningarna utformas. Utvärderingarna kommer därför att fokusera på vilka resultat som uppnås.
Herr talman! Det finns också frågeställningar i motioner som gäller vilka högskolor som har universitetsstatus och vilka som inte har det. Där vill vi påminna om att högskolor har möjlighet att utfärda examina på forskarnivå på områden där de har särskilt goda förutsättningar. 25:4-regeln har berörts av tidigare talare, och jag skulle också vilja ta upp den. Den regeln avsåg att man skulle vara minst 25 år och ha minst fyra års arbetslivserfarenhet och därmed få tillhöra en särskild kvotgrupp. Vi är ganska många som tog den vägen för att få vår examen. Jag själv blev filosofie magister.
Oppositionen vill återinföra denna regel och anger som skäl att man vill motverka snedrekrytering. Frågan är på vilket sätt. Jag vill påminna om att denna regel också innebar att många yngre studerande inte hade möjlighet att komma in på högskolor och universitet. Det är också en form av snedrekrytering.
Det är glädjande att vi i dag har många yngre som kommer in direkt från gymnasiet. Svensk högskola har ju haft en situation där medelåldern har varit relativt hög i förhållande till andra länder.
Meritpoängen berörs också i några av motionerna. Regeringens ambition är att äldre betyg så långt det är möjligt ska kunna tillgodoräknas meritpoäng. I första hand ska slutbetyg enligt den målrelaterade bokstavsskalan utfärdade mellan 1997 och införandet av den nuvarande kursplanen kunna tillgodoräknas meritpoäng i engelska, moderna språk och matematik.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är bra att korrigeringar görs. Regeringen har även gett Högskoleverket i uppdrag att i samarbete med Verket för högskoleservice utarbeta föreskrifter om hur betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas, så att sökande med sådana betyg kan konkurrera på likvärdiga villkor och i samma urvalsgrupper som sökande med betyg från svensk gymnasial utbildning, för vilka det högsta möjliga resultatet av meritvärderingen enligt högskoleförordningen är 22,5 poäng.
Enligt budgetpropositionen för 2011 infördes nya bestämmelser om urval till högre utbildning från och med höstterminen 2008. Dessa innebär att universitet och högskolor får bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst en tredjedel av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Tidigare gällde bestämmelserna högst 20 procent av platserna.
Slutligen skulle jag också vilja beröra terminsindelningen, som berörs i en av motionerna. Jag konstaterar att varje lärosäte sedan mitten av 1990-talet självständigt kan besluta om läsårets indelning i terminer. I 6 kap. 13 § högskoleförordningen anges bara att all utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser och att dessa får sammanföras till utbildningsprogram.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
(Applåder)
I detta anförande instämde Tina Acketoft (FP), Jan Ericson och Camilla Waltersson Grönvall (båda M) samt Emil Källström (C) och
Yvonne Andersson (KD).