Herr talman! Vår högskola ska vara spjutspetsen i vårt svenska utbildningsväsen. I takt med att vårt samhälle går alltmer från ett industrisamhälle till ett tjänste- och IT-samhälle behövs allt fler med akademisk utbildning. Aldrig har så många studenter varit inskrivna på högskolan som i dag. Efterfrågan på högre utbildning kommer även i fortsättningen att vara mycket stor. I en tid då individens konkurrenskraft ökar och man är flexibel på arbetsmarknaden är det glädjande att många väljer att skaffa sig högre utbildning. Det är också glädjande att direktövergången till högskolestudier har ökat tre år i rad. Hela 25 procent av eleverna som gick ut med slutbetyg våren 2009 påbörjade universitetsstudier. Regeringen har också bemött den ökade efterfrågan på högre utbildning genom att tillföra 10 000 nya platser 2010 och 2011.
Likt idrotten är inte elit och bredd varandras motsatser. Tvärtom är de varandras förutsättningar. En bra grundutbildning leder till att många kan satsa på elitnivå. Dessa elitstudenter kommer i sin tur att inspirera andra likt en perpetuum mobile.
Herr talman! Man kan angripa problemen på många olika sätt. Denna debatt ska inte framför allt handla om grundskola och gymnasium, men det är ofrånkomligt eftersom allt hänger ihop. Det är av yttersta vikt att högskoleutbildningen kan börja på rätt nivå. Många års nedmontering av kunskapskraven av tidigare regeringar har gjort att man på många högskolekurser har fått ta om vissa delar av gymnasieutbildningen, inte minst arrangörer av civilingenjörsutbildningar har framfört dessa problem. Det är därför den nuvarande regeringen under de gångna åren har genomfört och under denna mandatperiod genomför de största satsningarna någonsin inom skolan. Det är det bästa sättet att komma till rätta med de snedfördelningar som finns i dagens högskola.
Om man ska vara snäll mot oppositionen kan man säga att när ni hade regeringsmakten genomförde ni en del reformer. Syftet var kanske gott men det blev fel. Det är därför det är så viktigt med en ständig uppföljning, och det är därför vi föreslår ett permanent statligt institut för att följa upp samtliga reformer så att de kan rättas till om något går fel.
Vi tycker att det är oerhört viktigt att satsa på kvaliteten i högskolan. Ni byggde ut högskolan tidigare men tillförde inga nya pengar, vilket har lett till att kvaliteten har gått ned. Detta är uppenbart vad gäller utbildningen till lärare. Här finns en dubbel effekt, dels går inte studenterna ut med tillräckligt hög utbildning, dels föranleder detta att så småningom kommer de elever de ska undervisa inte att få tillräckliga kunskaper.
Det finns fortfarande problem med att det är alltför få sökande per plats, det vill säga att alla som söker kommer in. Att se över lärosätenas examensrätt var en mycket klok åtgärd, och vi hoppas att det kommer att leda till att kvaliteten på lärarutbildningarna stramas upp ordentligt.
Det är också viktigt med förändringarna i lärarutbildningen som genomförs, att den delas in på ett annat sätt än vad som har varit fallet. Att återgå till en modell där läraren är specialist på ett fåtal årskurser och ämnen är en mycket klok åtgärd. Vi tror också att införandet av lärarlegitimationer kommer att stärka rättssäkerheten och höja kvaliteten och statusen hos lärarna.
En adekvat och attraktiv lärarutbildning är en grundförutsättning i Alliansens satsning på läraryrket. En annan viktig reform är då att höja läraryrkets status.
Hela 251 miljoner kronor kommer regeringen att satsa på forskarskolor, där 2 000 lärare och förskollärare ges möjlighet att utbilda sig till lektorer. Lärare och förskollärare får alltså läsa till en licentiatexamen i de ämnen som de har utbildning att undervisa i. Det är en kraftfull satsning för att höja lärarnas kompetens, status och löner. Allt detta i kombination med en lärarlegitimation och lärarlyft ska ge en stolt yrkeskår som åtnjuter stor respekt.
Både socialdemokrater och vänsterpartister talar om den sociala snedrekryteringen vid våra lärosäten. Vi menar att det är fel sätt att komma till rätta med detta att återinföra den så kallade 25:4-regeln. Vi tror att det finns andra sätt. Framför allt angriper vi problemet från grunden genom satsningar inom förskolan, grundskolan och gymnasiet. Tidigare kunskapsuppföljningar i form av skriftliga omdömen, nationella prov och tidigare betyg tror vi kommer att råda bot på åtminstone vissa delar av den sociala snedrekryteringen.
Den sociala snedrekryteringen till högskolorna måste bemötas redan när barnen är små. Det tror vi är ett långt mer konstruktivt sätt än att konstruera specialregler, undantag eller kvotgrupper för att komma åt den sociala verkligheten. Att alla elever ska uppnå goda kunskaper som förbereder dem för högre studier är definitivt en både kvalitets- och rättvisefråga.
Herr talman! Vi politiker är bra på en hel del saker, framför allt att skapa förutsättningar, ge förutsättningar och sätta ramar. Men vi är inte bra på att vare sig äga spritfabriker eller detaljstyra högskolan. Därför värnar Alliansen om den höga kvaliteten och de fria universiteten.
Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jan Ericson, Margareta Pålsson och Camilla Waltersson Grönvall (alla M) samt Nina Larsson (FP) och Yvonne Andersson (KD).