Herr talman! Eftersom Börje Westlund redan beskrivit de övergripande delarna i utskottsbetänkandet på ett bra sätt ska jag koncentrera mig på några av de frågor som berörs i betänkandet.
Inledningsvis vill jag först bara säga att snabba och effektiva vägtransporter är oerhört viktigt för landets tillväxt och konkurrenskraft. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att transporterna sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Därför är det naturligt att en stor del av betänkandet om väg- och fordonsfrågor berör just miljö och trafiksäkerhet.
I många frågor är vi också överens över partigränserna. Ett sådant område är till exempel problematiken med övergivna bilar som ibland blir stående längs vägarna ganska långa tider. Det är bara något eller ett par år sedan som vi ändrade lagstiftningen för att förbättra möjligheten att snabbt transportera undan sådana fordon. Trots den förändrade lagstiftningen kan vi konstatera att problemet åtminstone delvis finns kvar. Därför kommer vi från utskottets sida att göra en uppföljning av det beslutet för att förhoppningsvis få klarhet om det behövs ytterligare lagändringar eller om det är brister i samarbetet eller i handläggningen hos berörda myndigheter som är orsaken till att problematiken kvarstår.
En mycket viktig fråga som tas upp i betänkandet och som redan har debatterats ganska livligt här i dag är reglerna för vikt och längd på våra lastbilar. Med tanke på de konkurrensnackdelar våra långa transportavstånd medför så är det nödvändigt, vill jag säga, att vi behåller de regler för mått och vikt som gäller i dag. Också av miljöskäl är det viktigt att behålla våra långa lastbilar eftersom en övergång till kortare lastbilar skulle innebära kraftigt ökade utsläpp. Däremot har vi, som också sagts tidigare, ett stort problem med många överlastade bilar. Minst en tredjedel av de lastbilar som rullar på våra vägar är överlastade, och Sven Bergström, det handlar inte bara om timmerbilar - långt därifrån. När man gjorde en mätning på E 4 norr om Timrå för någon månad sedan var ungefär 50 % av de lastbilar som rullade förbi där överlastade, och det är inte särskilt många timmerbilar som går den vägen. Det handlar om alla typer av lastbilar. Som också har sagts tidigare gör ju överlast att vägslitaget ökar oerhört kraftigt, och dessutom utgör överlastade fordon en klar trafikfara. Sedan finns också problematiken att när många åkare kör med överlaster snedvrider man konkurrensen i branschen. De seriösa åkarna som kör lagligt får svårt att klara av att hålla attraktiva priser i jämförelse med dem som kör med överlaster. Det är därför nödvändigt att både transportköpare och berörda myndigheter tar krafttag för att få bukt med överlasterna. Vi förutsätter att regeringen noga följer frågan och särskilt redovisar för oss i riksdagen utvecklingen när det gäller överlaster framöver. Det är absolut nödvändigt att vi får en ordentlig förbättring när det gäller överlasterna.
Det är väldigt många i vårt land som är genuint intresserade av fordon, och fordonshobbyn fyller en väldigt viktig social funktion. De som rustar upp och håller veteranbilar i skick gör också en angelägen kulturhistorisk insats. Därför ska vi från samhällets sida inte göra det onödigt krångligt eller lägga onödiga kostnader på dem som sysslar med fordonshobbyn. Det är därför bra att Bilprovningen nu förslår att gränsen för undantag från besiktningsplikten flyttas från 1951 till 1959. Det är också positivt att arbetsgruppen för import och export av modifierade fordon kommer med sina förslag senare i vår. Vi ser fram emot de förslagen. Det är viktigt att man kan ta bort alla onödiga hinder när det gäller fordonshobbyn.
Ett annat angeläget område att förenkla regelverket för är chiptrimning och miljökonvertering av fordon. I dag är det ett alldeles för dyrbart och krångligt förfarande eftersom varje konverterat fordon måste registreringsbesiktigas. Därför är det bra att Vägverket nu lagt fram ett förslag till nytt regelverk för efterkonvertering av bilar till alternativa bränslen. Enligt det förslaget skulle vi kunna få ett nationellt system för typgodkännande av konverteringssatser, och då skulle man inte behöva ha det krångliga systemet med registreringsbesiktning av varje fordon. Det känns onekligen som ett stort steg framåt. Det kommer en lagrådsremiss i ärendet under våren, innan sommaren, och vi förväntar oss en fortsatt snabb hantering av frågan.
Ett kärt ämne för debatter här i riksdagen är vägskyltningen. Vi brukar ha sådana debatter varje år. Liksom tidigare år har ett antal motioner lagts fram som handlar om behovet av att bättre tillvarata näringslivets intressen i samband med vägskyltning. Ett problem i sammanhanget är att tillämpningen av skyltningen har varierat kraftigt mellan olika delar av landet. Vägverket har arbetat ganska intensivt med frågan under en tid, och bland annat har två handböcker tagits fram i syfte att få en mer enhetlig tillämpning över landet, men man ser att det här inte räcker. Därför är det positivt att Vägverket nu är i färd med att utarbeta en ny vägmärkesförordning som man räknar med att ta beslut om under första halvåret i år.
Jag vill betona att det är angeläget att vi får en mer serviceinriktad och enhetlig tillämpning på det här området, så att man verkligen underlättar för bilisterna att hitta dit de ska utan att för den skull förändra regelverket så att man ger avkall på trafiksäkerheten.
Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.