Fru talman! I detta ärende, som handlar om fas-
tighetsbildning, har vi moderater två reservationer.
Den ena reservationen, reservation 2, rör en fråga som
är mycket viktig för människors rättsuppfattning.
Reservationen gäller hur den enskilde skall ersättas
när han vid expropriation tvingas lämna ifrån sig sin
markegendom.
Det finns en presumtionsregel som innebär att den
ökning av fastighetens marknadsvärde som ägt rum
under tio år före expropriationsansökan räknas fastig-
hetsägaren till godo endast om det kan konstateras att
ökningen beror på annat än förändringar i fråga om
markens tillåtna användningssätt.
Denna regel är så avfattad att det är fastighetsäga-
ren som har bevisbördan. Redan det är, menar jag,
mycket tveksamt. Det är tveksamt om det allmänna
skall gå in och på det sättet avkräva fastighetsägare
bevis.
Kostnaderna bestrids av den exproprierande, alltså
vanligtvis kommunen, förutsatt att markägaren inte
för sin talan i högre rätt än i fastighetsdomstol. Gör
han det får han, om han inte vinner i den högre rätten,
stå för sina egna och motpartens kostnader. Jag menar
att också detta är ytterst diskutabelt i en rättsstat.
Vi menar att detta är fullkomligt orimligt. Självfal-
let skall markägaren vid expropriation få ersättning
för det fulla markvärdet och för de kostnader som det
allmänna tvingar på honom.
Det allmänna - som jag skulle vilja kalla för
rättsstatens företrädare - måste vara en etisk referens
för folket i rättsstat. Men med de villkor som nu gäl-
ler, framstår inte det allmänna som en etisk referens.
Jag yrkar alltså bifall till reservation nr 2.
I reservation nr 4 föreslår vi att tomträttsinstitutet
avskaffas. I dag har detta ingen funktion. Tvärtom
snedvrider det de marknadsmässiga principer som
skall styra fastighetsmarknaden. Dessutom kan tomt-
rättsinstitutet medföra att markkostnaden vid omreg-
lering av avtalet kan stiga brant på grund av omstän-
digheter som den enskilde inte själv kan råda över.
Jag vill av hänsyn till riksdagens arbete inte yrka
bifall också till denna reservation, men jag vill uttala
min stora sympati för den.