Fru talman! Sverige har en lång tradition av att värna frihandelns principer och bekämpa alla protektionistiska inslag. För ett litet land som vårt med ett stort utrikeshandelsberoende har detta varit, och det kommer det också att vara, en oerhört viktig förutsättning för vårt välstånd.
Frihandel är likaså en avgörande drivkraft för den globala ekonomiska utvecklingen, inte minst i tredje världen. Om världens handelshinder minskade med en tredjedel skulle FN:s millennieutvecklingsmål kunna uppnås.
En miljard människor lever i fattigdom. Om Afrika, Östasien, Sydasien och Latinamerika ökade sin andel av världsexporten med 1 % skulle det kunna lyfta 128 miljoner människor ur fattigdom.
Alla konsumenter, både enskilda och företag, gynnas av de positiva effekterna av lägre priser, större utbud av varor och tjänster samt bättre kvalitet.
Vidare innebär frihandel snabb spridning av information, vilket kan bidra till en omvandling av slutna samhällen till en större öppenhet mot omvärlden.
Men för att åstadkomma detta måste vi ha lagar och regler, och vi måste ha institutioner. Därför är WTO, trots sina brister, ett oerhört viktigt verktyg. Det visar också alla de länder som ville vara med i WTO. Utan Världshandelsorganisationen hade det varit den starke som hade styrt. De multinationella företagen hade kunnat göra precis som de ville.
Det räcker dock inte att göra världen rikare, utan den måste också bli mer rättvis. Vi måste utjämna skillnaderna mellan den rika och den fattiga världen. Precis som vi socialdemokrater vill ha ett rättvist Sverige vill vi också ha en rättvis och jämlik värld. För att råda bot på obalanserna mellan fattiga och rika måste de fattiga självklart få mest.
Via biståndspolitiken och en successivt förändrad handelspolitik inom EU verkar Sverige för att bidra till ökad tillväxt och en långsiktigt hållbar utveckling i u-länderna. Sverige har också sedan EU-inträdet arbetat för en avreglering av EU:s tullar och andra handelshinder. Den svenska ambitionen är att EU ska komma fram till en långsiktig och övergripande handelspolitisk målsättning som innebär global tullfrihet för industrivaror i de mest utvecklade länderna inom en tioårsperiod.
Vid WTO:s ministermöte i Doha år 2001 ställde sig också EU och övriga medlemsländer bakom inriktningen i den nya förhandlingsrundan om att åstadkomma en utveckling för framför allt de fattiga länderna. Tyvärr måste man konstatera att detta ännu inte fullt ut motsvarats i förhandlingsarbetet. Särskilt gäller det jordbruket, som är den enskilt viktigaste frågan för utvecklingsländerna. Vi får bara hoppas att förhandlingarna tar fart igen, för utan förhandlingar kan vi inte få ned jordbruksstödet. Utan förhandlingar kan vi inte göra världen mer rättvis.
Fru talman! Något som diskuteras mycket inom WTO är handeln med de privata tjänsterna och GATS. Det är viktigt att slå fast att en värld utan tjänstehandel är en fattigare värld. Det är viktigt att få till stånd väl fungerande avtal också kring tjänstehandeln, för det är en alltmer ökande handel.
GATS har emellertid väckt många känslor och farhågor, och det råder en hel del missuppfattningar som också Miljöpartiet och Vänsterpartiet här talat om. Jag vill därför understryka att GATS är ett regelverk för privata tjänster. Den offentliga sektorn omfattas inte av GATS, som alltså är ett regelverk för privata tjänster - ingenting annat. Offentliga tjänster berörs inte av avtalet. Det är upp till varje enskilt land att självt besluta vilka verksamheter man vill ha i offentlig drift och vilka verksamheter man vill ha i privat drift. Det är upp till varje land att göra sådana åtaganden.
Sverige är ett av de mest öppna länderna för tjänstehandel. Samtidigt är Sverige ett av de länder i världen som har den största offentliga sektorn. Det måste väl ändå visa att det faktiskt går att förena de här sakerna.
Vi socialdemokrater har velat införa en lag mot försäljning av akutsjukhus, något vi inte fick igenom därför att Miljöpartiet var emot. Vi vill värna den offentliga sektorn och har inte samma positiva syn som majoriteten i kammaren på friskolor, men vi har fått ge oss på den punkten också.
Detta visar att det handlar om privata tjänster, inte offentliga tjänster. Det är alltså upp till varje land att självt besluta hur verksamheter drivs.
Vad vi tycker är väldigt viktigt är att ha en fri marknad för sådant som gäller bank- och försäkringstjänster. Men vi avvisar bestämt handel med till exempel offentligt finansierade sjukhus eller med utbildning.
Att inte ha avtal som också gäller tjänsteföretag innebär att de stora multinationella företagen får fritt spelrum. Små länder som exempelvis Sverige och våra företag kommer att hamna i bakvatten och kommer inte att kunna ta sig fram på samma sätt.
GATS innebär helt enkelt att alla företag ska ha samma möjligheter. Jag kan inte förstå varför Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill gynna de multinationella företagen.
Vattendistributionen talas det också mycket om. Att GATS skulle leda till att länder privatiserar sin vattendistribution är inte sant. Det finns inte ett enda land som har privatiserat sin vattendistribution på grund av GATS. Däremot finns det regeringar som av olika skäl tycker att det ska göras. Det beklagar jag. Jag tycker att vattendistribution ska vara offentlig ägd. Men detta har, som sagt, ingenting med GATS att göra, vilket jag tycker att det är väldigt viktigt att föra fram.
Den oro som finns kring GATS, för en oro finns det verkligen, tror jag till stor del kan förklaras med att det har varit ett väldigt stort hemlighetsmakeri kring EU:s och även andra länders hantering av det här. Det är något som Sverige verkligen har tagit fasta på. Sverige driver på väldigt mycket för att det ska bli en ökad öppenhet och en ökad tydlighet.
Fru talman! En ny sak är att vi i vårt betänkande den här gången skriver om tjänstedirektivet. Självklart är det väldigt viktigt att diskutera detta. Precis som tjänstehandeln ökar globalt ökar den också inom EU. Det är klart att det är viktigt att även här ha lagar och regler som reglerar detta. Utan lagar och regler är det den starke som fritt får råda. Detta tycker vi alltså är viktigt.
Det finns sådana här lagar och regler i dag kring industrin - produktion och annat. Det gäller då varuproduktion, inte tjänstehandel. Detta tycker vi är viktigt. Nu tar man ett stort helhetsgrepp om det här. Kanske kan man ifrågasätta om det är bästa sättet att hantera detta.
Vi socialdemokrater känner en stor oro för vad det här tjänstehandelsdirektivet kan innebära. Vi kommer aldrig att medverka till att det går igenom om det innebär att vi inte kommer att kunna behålla de kollektivavtal vi i dag har. Vi kommer inte att gå med på det här om det innebär att allt ska konkurrensutsättas - det är vi emot. Vi kommer inte att gå med på det här om det innebär att konsumentskyddet åsidosätts. Det här är väldigt viktiga saker för oss.
Samtidigt som det behövs en ökad tjänstehandel och lagar och regler kring denna får det här inte äventyra saker som är väldigt viktiga för människorna. Vi sätter människorna före marknaden.
Fru talman! Allmänt sett skapar ytterligare liberaliseringar på handelsområdet förutsättningar för en effektivare resursanvändning. Samtidigt kan en ökad internationell handel som inte åtföljs av en ansvarsfull miljöpolitik ha negativa konsekvenser på miljön.
I Dohaförhandlingarna blev det ett genombrott för miljöfrågorna och den hållbara utvecklingen. För första gången ska WTO-länderna förhandla om hur handelsreglerna förhåller sig till internationella miljöavtal. Inget land ska hindras från att vidta åtgärder för att skydda människor, djur, växter eller miljö. Detta har ibland mötts med skepsis från u-ländernas sida - ibland finns det ett misstroende. Man tror att i-länderna använder miljön som förtäckt protektionism. På samma sätt är det med handel och arbetsvillkor. Sverige arbetar i dag för att det ska inrättas ett permanent gemensamt forum mellan WTO och ILO.
Man kan inte bortse från att det finns svårigheter att skilja mellan de länder som motiveras av en genuin önskan att de mänskliga rättigheterna respekteras och att vår miljö värnas och dem som använder sådana argument som täckmantel för protektionism. Sverige har här en viktig roll att spela genom vår långa tradition av internationellt arbete som inte har grundat sig på egennyttan.
Vi socialdemokrater anser att moral och etik också måste finnas med i handelsreglerna i den internationella handeln. Vi är inga doktrinära frihandelsentusiaster som skriker: "Lämna marknaden i fred!" Självklart måste alla avarter stävjas både i Sverige och i andra länder.
Fru talman! Vi socialdemokrater kommer att fortsätta att arbeta för en friare världshandel. Vi kommer att fortsätta att arbeta för ökad rättvisa och för minskad protektionism. Med detta yrkar jag avslag på motionerna och reservationerna samt yrkar bifall till förslaget i betänkandet.