Herr talman! Tyvärr kommer ofta argumentet att vi måste ha människor som är skickliga och kompetenta upp. Det är det som är det viktiga och inte vilket kön de har. Och det råkar alltid vara så, i de flesta sammanhang i alla fall, att då blir det färre kvinnor. Jag tycker att detta är en förolämpning mot hela det kvinnliga könet. Skulle det bero på att de har sämre kompetens? Jag vänder mig mycket starkt emot det.
Däremot kan man ifrågasätta kompetensen hos en del valberedningar som om och om igen föreslår sådana här snedfördelade styrelser, som inte tar till vara den kompetens som finns och som inte orkar söka efter kompetenta kvinnor.
Erfarenheten från Norge visar att sedan de införde kvotering i bolagsstyrelser har man äntligen börjat se sig om efter kompetenta kvinnor, och de har varit lätta att hitta. Precis som jag tidigare sade har utbildningsnivån höjts, och man har också fått in många unga kvinnor. Det finns inga negativa erfarenheter i form av att de här företagen går under ekonomiskt - tvärtom. Norge är ett av de rikaste länderna i världen. De har sin olja, men näringslivet fungerar också mycket bra. Det här har inte varit något hinder, och det finns omfattande forskning som visar att mångfald ökar lönsamheten.
På senare år har Norge till och med legat före Sverige i mätningar när det gäller jämställdhet. De ligger i toppen tillsammans med bland annat Island. Man kan inte säga att de har halkat efter på grund av den här lagstiftningen. Det löser naturligtvis inte alla problem, men det är ett av många sätt att se till att jämställdheten kommer på dagordningen.
Ska vi vänta på att de här mansgrisarna, som det talades om, utser kvinnor kan vi få vänta i 50 eller 100 år till. Det går ju i snigelfart. Det var därför man gjorde slag i saken i Norge, och det är därför vi borde göra det här. Vi borde också stödja Redings förslag på EU-nivå.