Herr talman! Patrik Björck har frågat mig dels om jag är beredd att ta till lagstiftning för att komma till rätta med problemet med de ojämställda bolagsstyrelserna, dels om jag kommer att driva på jämställdhetsarbetet i EU och därmed också verka positivt för kvotering till bolagsstyrelser på EU-nivå.
Låt mig först säga att jag delar Patrik Björcks uppfattning att det är ett slöseri med resurser att inte ta till vara kvinnors kompetens. Andelen kvinnor i börsbolagens styrelser har under 20 års tid ökat från drygt 2 procent till drygt 23 procent. Det går framåt, men det går långsamt.
Patrik Björck har frågat mig om jag är beredd att verka för lagstiftning för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna. Jag är inte beredd att verka för lagstiftad kvotering till bolagsstyrelser, men det finns andra sätt att verka för en positiv förändring.
Vid sidan av lagstiftning finns också åtaganden inom den svenska koden för bolagsstyrning. Min uppfattning är fortsatt att det är ägarnas ansvar - och intresse - att ta till vara den samlade kompetens som finns bland både kvinnor och män. Det är anmärkningsvärt att näringslivet inte fullt ut tar hänsyn till den självreglering de infört för att främja jämn könsfördelning i styrelserna. Tittar vi på de statligt ägda bolagens styrelser kan vi se att staten sedan flera år tillbaka har en nästan jämn könsfördelning i sina helägda bolag med 49 procent kvinnor och 51 procent män. Om man tittar på de statligt helägda bolagen och de bolag där staten är delägare sammantaget kan man se att andelen kvinnor är 46 procent och andelen män 54 procent. Det borde inte vara så svårt för det privata näringslivet att på samma sätt som staten ta till vara kvinnors kompetens och öka andelen kvinnor i sina styrelser.
I de kommunala bolagsstyrelserna ser det dess värre inte lika bra ut. Det är alldeles för många män och alldeles för få kvinnor. Där måste vi politiker ta vårt ansvar som representanter för ägarna och öka andelen kvinnor.
Sverige ska fortsätta att vara en stark kraft för ökad jämställdhet i EU. Regeringen arbetar på olika sätt gentemot kommissionen och i ministerrådet för att driva arbetet framåt för en ökad jämställdhet, bland annat vad gäller att öka andelen kvinnor i styrelser och ledningsgrupper.
Sverige har till exempel lyckats stärka jämställdhetsdimensionen i EU 2020. Sverige har också varit drivande när det gäller att stärka jämställdhetsperspektivet i förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budgetram.
Jag utgår ifrån att Patrik Björck redan vet att regeringen inte är beredd att verka för lagstiftad kvotering på EU-nivå. Det är dock - som jag i olika sammanhang framhållit - en fråga om ägarnas ansvar, men också en fråga om att stå upp för subsidiaritetsprincipen. EU:s arbete för jämställdhet ska däremot stå fortsatt starkt.