Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det
som förbluffar mig både i det uttalande från integra-
tionsministern som föranledde min interpellation och i
det svar som jag får är just den rapport som Skolver-
ket precis har kommit ut med. Den visar att fristående
skolor som vänder sig till religiösa, etniska eller kul-
turella grupper generellt sett inte har negativa segre-
gerande effekter. Den visar också att äldre skolor av
den här typen tvärtom har lett till positiv integration.
Rapporten var beställd av regeringen för att un-
dersöka huruvida dessa skolor hade segregerande
effekter. Jag tycker att de slutsatser som statsrådet här
drar av rapporten absolut inte verkar vara desamma
huvudsakliga slutsatser som Skolverket självt drar.
Det är litet konstigt om inte statsrådet lyssnar på re-
geringens egna myndigheter. Det är också mycket
konstigt att statsrådet redan månaden efter rapportens
offentliggörande kan gå ut och påstå att friskolor
drivna av religiösa eller andra grupper inte är någon
bra lösning när det gäller integration av utlänningar i
det svenska samhället.
Är det så illa - vilket man så klart inte vill tro - att
när en beställd utredning ger ett felaktigt svar, det
svar man inte ville ha, struntar man i det svaret? Det
rapporten visar som kan vara negativt ur integrations-
synvinkel är att det kan ge problem om skolorna inte
klarar av att ge eleverna de rätta kunskaperna, t.ex. i
svenska språket.
Rapporten visar att det finns särskilt vissa muslim-
ska friskolor som har haft problem med det. Men det
är inte ett problem som hänger ihop specifikt med
etniska friskolor. Det kan precis lika gärna förekom-
ma i offentliga skolor. Varför har man inte undersökt
det ur integrationssynvinkel? Hur kan man allmänt gå
ut och påstå att det är friskolorna som är problemet?
Rapporten visar också att det finns friskolor som
hjälper hela familjerna runt eleven att integreras på ett
sätt som de offentliga skolorna har missat.
Det som är väldigt tydligt i statsrådet Blombergs
uttalande är friskolefientligheten. Statsrådet är förvis-
so ovanligt ärlig som i olika sammanhang rätt ut säger
att han är motståndare till friskolor och att de kommer
att bli överflödiga den dag den offentliga skolan sva-
rar upp mot de krav som statsrådet har på den.
För mig är det en väldigt förbluffande tanke att tro
att en aldrig så bra skola skulle kunna passa alla ele-
ver, lika litet som statsrådet och jag inte kan passa i
samma sorts bostäder, på samma sorts arbetsplatser
eller göra samma saker på fritiden. Det beror inte på
att det skulle vara fel på dessa arbetsplatser eller bo-
städer, utan på att människor helt enkelt är så väldigt
olika. Det gäller självklart också barn och deras famil-
jer. En idealskola för mig skulle kanske statsrådet
vantrivas enormt i och vice versa.