Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:88 om etnis- ka och religiösa friskolor

ANNIKA JONSELL (m), 1997-12-01 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! I TV-programmet Mosaik för ett par

veckor sedan framträdde två unga människor som

befann sig på Hasselakollektivet. Det hade gått gans-

ka snett i livet för dessa två, som båda hade invand-

rarbakgrund. Båda dessa ungdomar lyfte fram att om

de fått möjlighet att gå i en skola som var mer inriktad

på deras kultur från början, hade de själva kunnat bli

tryggare i den kulturen. Därmed hade de lättare kun-

nat integreras i det svenska samhället. De lyfte själva

fram detta som något som hade kunnat göra att det

gått bättre för dem.

Statsrådet upprepade att mötesplatser och en

blandning av människor i olika sammanhang medver-

kar till integration. Det finns väl ingenting som mot-

säger det, men man kan ändå inte bortse från fakta. En

undersökning visar just att de religiösa och etniska

friskolorna inte alls motverkar integration utan tvärt-

om i många fall medverkar till det.

I min interpellation frågade jag också statsrådet

om etniska arbetsplatser, något som också ingick i

statsrådets ursprungliga uttalande. Det finns modern

forskning som visar att etniska arbetsplatser, etniskt

företagande och etniska gemenskaper faktiskt med-

verkar till integration, just därför att det ger trygghet

och självkänsla för de berörda människorna.

Jag förstår därför inte hur statsrådet kan bortse

från dessa fakta och dessa undersökningar och påstå

att det skulle vara på ett helt annat sätt. Vilket var

egentligen syftet med att gå ut och så klart säga att

etniska och religiösa friskolor har negativa, segrege-

rande effekter? Jag förstår inte det.

I min interpellation bad jag statsrådet att utveckla

uttalandet om friskolor, etniska arbetsplatser och

etniskt företagande och redogöra för vilka fakta som

låg till grund för uttalandet. Jag har fortfarande inte

fått några sådana fakta över huvud taget.

Jag vill avsluta med att fråga statsrådet om han

hade kunnat påstå samma sak om t.ex. de svenskfins-

ka friskolorna, som funnits i Sverige väldigt länge. De

är ju också etniska skolor. Har de motverkat integra-

tion av de personerna? Det skulle vara kul att få svar

på. Eller hade statsrådet kunnat göra ett uttalande

liknande det han gjort om religiösa och etniska skolor

i Sverige om svenska skolan i Bryssel? Väldigt många

svenskar väljer ju att sätta sina barn i den skolan när

de arbetar och lever i Bryssel.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ANNIKA JONSELL (m): Svar på interpellation 1997/98:88 om etnis- ka och religiösa friskolor (1997-12-01) — PRESS0