Fru talman! Det betänkande som nu debatteras in-
nehåller en rad yrkanden på olika områden som rör
konsumenträttsliga frågor. Jag vill helt kort ta upp ett
par av dessa. Jag börjar dock med att yrka bifall till
reservation 8 under punkt 11 i avsnittet om nätverks-
försäljning.
Med nätverksförsäljning avses ett sätt att organi-
sera direktförsäljning av varor och tjänster som inne-
bär att distributionen sker genom ett nätverk av obe-
roende direktsäljare.
Direktförsäljning sker vanligtvis genom demonst-
ration och beskrivning av varan eller tjänsten. För-
tjänsten kommer dels från den egna försäljningen,
dels från försäljning av nätverket som säljaren har
bidragit till att rekrytera och utbilda.
Av betänkandets text framgår att det i Sverige för
närvarande inte finns någon särskild lagstiftning som
gäller förhållandet mellan direktsäljare och företag
men att lagen om distansavtal och hemförsäljning är
tillämplig på vissa former av nätverksförsäljning när
det gäller förhållandet mellan säljare och konsument.
Nätverksförsäljningen har utvecklats starkt de se-
naste åren, men spännvidden är stor. Det rör sig både
om relativt små aktörer och om världsomspännande
internationella konglomerat.
Direkthandelsföreningarna i Norden och i övriga
Europa har utarbetat etiska regler som varje med-
lemsföretag måste följa för att uppfylla de krav som
medlemskapet innebär. Dessa regler har sedan ett
antal år tillbaka utgjort ett slags norm som är accepte-
rad. En svårighet är dock att kunna fånga upp de
företag som inte är anslutna till branschföreningarna
och som därmed inte anser sig bundna av de utarbe-
tade regler som finns.
Det är därför angeläget att nu utarbeta nya regler
och eventuellt lagar på området - ett regelverk och en
lagstiftning som inte bygger in hinder i den fria han-
deln utan som i stället kan leda till ökad konkurrens
och effektivisering i systemen för distribution av
varor och tjänster i en alltmer globaliserad värld.
En annan anledning att utarbeta och i än högre
grad formalisera ett regelverk gällande alla aktörer
och siktande på framtiden är att en undersökning visat
att direktförsäljningen, av flera orsaker som jag nu
inte ska ta tid att i detalj gå in på, kommer att växa
under nästa årtionde. Generellt kan man dock säga att
globaliseringsutvecklingen och ökad användning av
elektroniska medier leder till att både arbetsmarkna-
den och människors sätt att leva snabbt förändras.
I denna utveckling är det viktigt att vi i Sverige
inte blir efter när det gäller att ta vara på nya och
snabbt inträdande köprutiner i samhället. Nya af-
färsmetodiker kommer annars att drivas ut ur landet
och hamna i svårkontrollerade regioner som visserli-
gen är tillgängliga via elektroniska medier men inte
utsatta för någon kontroll vad beträffar konsumentens
rätt.
Jag ska inte ta tid i anspråk med att räkna upp alla
de kriterier som bör uppfyllas och beaktas i ett fram-
tida regelverk eftersom de är nämnda i motionen och
delvis också i reservationen.
Kristdemokraterna har i lagutskottets betänkande,
på grund av utskottets avslagsyrkande, genom en
reservation markerat vikten av att ett nytt regelverk
för nätverksförsäljning tas fram och fastställs.
Fru talman! En annan fråga som jag vill ta upp i
mitt anförande gäller obeställd reklam via elektronisk
post.
År 1999 tog riksdagen efter förslag i en proposi-
tion från regeringen beslut om att obeställd e-
postreklam ska vara tillåten genom en s.k. opt out-
lösning. Denna innebär att reklamen får sändas under
förutsättning att e-postadressinnehavaren inte motsatt
sig detta genom att anmäla sig till ett register. Något
sådant register fanns inte då beslutet togs men skulle
enligt regeringen tas fram.
Bl.a. vi kristdemokrater ansåg vid detta tillfälle att
ett sådant förfarande inte skulle fungera och reserve-
rade oss därför tillsammans med andra till förmån för
en s.k. opt in-lösning. Denna lösning innebär att re-
klamavsändaren först måste förvissa sig om att inne-
havaren av e-postadressen vill ha reklamen. Först
därefter får denna sändas. Denna lösning fanns redan
då och tillämpades i flera europeiska länder.
På regeringens uppdrag utredde Konsumentverket
registerfrågan och kom fram till att denna lösning i
princip var oframkomlig. Frågor till regeringen och
motioner har sedan vid flera tillfällen väckts om att
upphäva beslutet om opt out-lösningen och i stället
införa opt in.
Nu tycks läget i det arbete som pågår i EU med ett
direktiv som har samband med e-postreklamfrågan
vara att regeringen har förordat olika varianter av opt
in-lösningar och fått stöd för dessa i riksdagens EU-
nämnd. Regeringen har således ändrat inställning till
förmån för en inriktning som ligger i linje med bl.a.
den kristdemokratiska motion som behandlas i detta
betänkande och Kristdemokraternas tidigare ställ-
ningstagande i lagutskottet.
Vi ser naturligtvis med tillfredsställelse på rege-
ringens ändrade hållning, och vi förutsätter att rege-
ringen vidhåller och fullföljer detta nya ställningsta-
gande genom att aktivt verka för en opt in-lösning
både i Sverige och i EU.
Med anledning av det pågående arbetet i frågan
och regeringens ändrade hållning har vi kristdemo-
krater valt att i det betänkande som nu debatteras
endast göra ett särskilt yttrande.