Fru talman! I Sverige har vi en konsumentlagstift-
ning som i många avseenden skapar ett bra rättsligt
skydd för konsumenterna. Dessutom ger lagstiftning-
en tydliga spelregler för näringsidkarna. Men det
finns anledning att stärka konsumenternas möjlighe-
ter att hävda sina rättigheter även i IT-världen. Det
här är inte minst viktigt i en samhällsutveckling där vi
ser marknadsföring i nya former, som via elektronisk
post. Spam, som är det engelska uttrycket för
skräpreklam i form av massutskick av elektronisk
post, är en helt ny form av direktreklam som har
blivit ett växande problem, även internationellt.
America On Line, som är en av de större ameri-
kanska Internetoperatörerna men som också har verk-
samhet i Sverige, uppger att ca 40 % av de 15 miljo-
ner e-postmeddelanden som de dagligen hanterar är
spam, och ungefär hälften av dessa, alltså 3 miljoner,
är reklamerbjudanden om pornografi, om lotter eller
om att man ska bli rik eller vacker.
När regeringen i februari 2000 överlämnade pro-
positionen om obeställd reklam till riksdagen visade
det sig till mångas förvåning - inte minst Vänsterpar-
tiets, eftersom vi hade fått en annan uppfattning initi-
alt - att regeringen hade valt den s.k. opt out-
lösningen, dvs. att konsumenterna måste anmäla om
de inte vill ha viss reklam. Lagen villkorades med att
det skulle upprättas ett spärregister som man skulle
kunna anmäla sig till om man inte ville ha viss re-
klam, och Konsumentverket fick regeringens uppdrag
att utreda frågan. Nu har det visat sig att det inte är
möjligt att införa ett sådant register - det skulle inte
vara effektivt - och lagen har varit i kraft i två år. Det
tycker jag är bristande respekt för alla konsumenter
som inte vill ha oönskad reklam på sina dataskärmar.
Vänsterpartiet var emot det här förslaget, liksom
hela konsumentrörelsen, inklusive Konsumentverket.
Nu kommer snart EU-kommissionen med ett förslag
om att det är opt in-lösningen som ska gälla i hela
unionen. Jag får väl tacka EU för den draghjälpen.
Vad jag kan förstå kommer regeringen att stödja
förslaget. Det är rent märkligt att det är en sådan
undfallenhet gentemot EU. Vi var faktiskt flera parti-
er i Sveriges riksdag som var emot opt out-lösningen.
Även flera socialdemokratiska riksdagsledamöter var
det, men det hjälpte inte den gången. Vi vill inte ha
reklam i våra datorer från Sunes Livs om extrapris på
leverpastej. Låt åtminstone datorn få vara en reklam-
fri zon! Anledningen till att vi nu reserverar oss till
förmån för de motioner där man kräver opt in-
lösningen är att vi inte litar på regeringen fullt ut i
den här frågan. Jag yrkar alltså bifall till reservation
nr 5.
I det här betänkandet har lagutskottet behandlat ett
antal motioner som rör könsdiskriminerande reklam.
Den frågan har varit uppe vid flera tillfällen tidigare,
och det finns egentligen ingen som helst tvekan om
var utskottet står i den frågan. Ett enigt utskott anser
att reklam med inslag av diskriminering, i vilken
form den än må vara, är fullständigt oacceptabelt.
Men ett förbud kräver en grundlagsändring som
skulle innebära inskränkningar i tryckfrihetens och
yttrandefrihetens grundvalar, och det är inte utskottet
berett att göra. Det måste blir en sistahandslösning,
men det kan naturligtvis heller inte uteslutas.
Vänsterpartiet har i en motion begärt att regering-
en ska ta initiativ till en dialog med Näringslivets
etiska råd mot könsdiskriminerande reklam i syfte att
få en breddad sammansättning i rådet. Jag tänker mig
att representanter för konsumentrörelsen och kvinno-
organisationer skulle kunna bidra med sin kompetens
i de här frågorna. Ett annat syfte är att förmå rådet att
offentliggöra alla sina avgöranden, alltså även ären-
den som har friats av rådet. I vår motion, fru talman,
ifrågasatte vi om ERK tar sina uppgifter på allvar.
Det var väldigt slarvigt av oss. Nu vet vi bättre efter
ett seminarium som Vänsterpartiet anordnade här i
riksdagen om könsdiskriminerande reklam. Jag tycker
att det är väldigt viktigt att få detta sagt. Rådet har
också uttalat att man gärna ser konsumentrörelsen
som representant i rådet, men konsumentrörelsen har
avböjt eftersom man inte anser sig ha resurser till det.
Det är också en sak som regeringen kanske bör tänka
på. Faktum kvarstår nämligen: Många kvinnor och
män känner sig kränkta av den könsdiskriminerande
reklamen. Dessutom har reklamen blivit alltmer sex-
ualiserad. Men det gäller kanske också för oss kon-
sumenter att använda oss av vår konsumentmakt.
Själv skulle jag aldrig drömma om att köpa underklä-
der av en viss firma som varje år har stora af-
fischkampanjer. Jag tror att alla vet vilket företag jag
menar.
Vänsterpartiet har också en reservation till förmån
för en v-motion där man är kritisk mot den kredit-
prövning som Telia gör i samband med att telefona-
bonnemang tecknas. Det slår väldigt hårt mot de
invandrare som nyligen har fått uppehållstillstånd här
i landet. Det är i praktiken omöjligt för dem att skaffa
sig en egen telefon. Vi anser att regeringen ska ut-
nyttja sitt ägarinflytande i Telia för att försöka åstad-
komma ändrade rutiner.
Vänsterpartiet vill också att regeringen ser över
nuvarande lagstiftning om borgensåtagande. Jag är
glad över den välvilliga behandling som motionen har
fått av utskottets ledamöter, för det är inte acceptabelt
att borgen krävs mer eller mindre slentrianmässigt.
Från den allmänna motionstiden har utskottet ock-
så behandlat en motion som rör krigsleksaker. Jag
kan inte avhålla mig från att berätta att jag hade för-
månen att få delta under Ungdomsriksdagen i fredags.
Där behandlades också en motion om krigsleksaker.
Det var Västerviks gymnasium som ville att krigslek-
saker skulle varningsmärkas. Det blev en väldigt
engagerad och intressant debatt i utskottet, och när vi
kom fram till votering i utskottet visade det sig att 14
elever var för en märkning. 2 elever var emot, och 5
avstod från att rösta. Jag tycker att det är intressant att
se att framtidens makthavare vill varningsmärka
krigsleksaker, men det framkom också att vi som
föräldrar har ett stort ansvar när vi köper den här
typen av leksaker.
Fru talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga
Vänsterpartiets reservationer men väljer, som sagt, att
enbart yrka bifall till reservation nr 5.