Fru talman! Det är riktigt som det står i svaret att
de som var kallade till hearingen tyckte att det
borde göras förändringar. Sedan framkom det vid
hearingen synpunkter på själva lagtextens
utformning. Det arbetar vi just nu med på
departementet. När det finns en ny lagstiftning har
våra myndigheter självklart skyldighet att följa den
lagen. Det utgår jag också från att de kommer att
göra.
När det gäller frågan om när en asylansökan prövas
är det på det sättet att alla omständigheter kan tas
fram i den ansökan. Skulle det under loppet av
prövningen komma fram nya skäl, t.ex. att man har
hittat en anknytning här i Sverige, kan det prövas
inom ramen för asylansökan. Det är naturligtvis
besvärande om det har varit på det sättet att det
finns personer som har fått informationen att man
först skall vänta på prövningen av de politiska
skälen och därefter ta upp anknytningen. Så skall
det inte gå till, utan alla omständigheter kan tas
fram i asylärendet.
Ingela Mårtensson sade att det finns flera hundra
fall som har fått sin asylansökan slutligt prövad. Det
kan också röra fall där det har ingått att ta ställning
till anknytningen som sådan. I de här fallen är det
fråga om s.k. ny ansökan, som prövas av
Invandrarverket och som inte går att överklaga
någon annanstans. Det förslag regeringen nu
arbetar med omfattar inte de här fallen.
Så sent som i våras behandlade riksdagen frågan om
kriterierna för att man skall kunna göra ny ansökan
om uppehållstillstånd. Det är inte aktuellt att nu
igen gå in och ändra skälen för att få
uppehållstillstånd efter en ny ansökan. I dag krävs
det synnerliga skäl för att man skall kunna få det.
I förarbetena när det gäller ny ansökan står det att
bara det faktum att det har uppstått en ny
anknytning inte är ett synnerligt skäl. Men om det
även tillkommer andra omständigheter kan man få
en ny ansökan om uppehållstillstånd beviljad på
grund av anknytning. Regeringen fattade beslut i
ett sådant ärende den 2 december 1993. I det fallet
fanns det två gemensamma barn och även andra
omständigheter som tillsammans utgjorde
synnerliga skäl. Personerna fick alltså
uppehållstillstånd i Sverige.
När det gäller frågan om att söka uppehållstillstånd
från ett tredje land nämnde Ingela Mårtensson i sin
interpellation att Invandrarverket inte behandlade
sådana ärenden. Det gör Invandrarverket.
Utlandsmyndigheterna är dock inte skyldiga att
göra en anknytningsutredning. Om det inte finns en
anknytningsregel kan det bli avslag från
Invandrarverket. Då återstår endast att åka tillbaka
till hemlandet.
Om det redan har gjorts en anknytningsutredning
här i Sverige, och man åker till tredje land och
söker uppehållstillstånd, är det klart att den
utredningen kan användas i ärendet om sökanden
åberopar det. Men om utlandsmyndigheten i det
tredje landet inte gör en anknytningsutredning
återstår faktiskt bara att åka tillbaka till hemlandet.
Ingela Mårtensson redovisar ett antal fall som
pekar på att det möjligen finns brister i
informationen om vad som faktiskt gäller i de här
frågorna. Det är naturligtvis inte särskilt bra. Jag
vet att man på Invandrarverket är mycket duktig på
att ta fram informationsmaterial, och det är möjligt
att det informationsmaterial som gäller
anknytningar borde ses över. Jag har det inte
aktuellt för mig.