Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1993/94:145 om anknytningsfall

INGELA MÅRTENSSON (fp), 1994-05-27 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! När det gäller den här gruppen sade

invandrarministern att riksdagen nyligen har tagit

ställning, och det var ju med anledning av en

motion som jag tog initiativ till under motionstiden

och som sedan behandlades under våren. I

utskottet sade man klart ifrån att man borde ha en

mjukare hållning, precis som också antyds i svaret.

Vi visste att det var en utredning på gång och att

regeringen skulle komma med förslag. Därför tog

inte riksdagen ställning till motionen utan man --

som man brukar göra -- hänvisade till denna

utredning. Men det hade i alla fall klart uttalats att

det skulle ske en uppmjukning.

I svaret står det att i förarbetena till utlänningslagen

har man sagt att endast ett gemensamt barn inte är

tillräckligt för att en ny ansökan skall kunna

bifallas. Det slås fast. Skulle man inte kunna tänka

sig att i en ny proposition framföra en annan

uppfattning? Om det finns ett gemensamt barn

borde det vara skäl nog för att man skall få leva

tillsammans och för att barnet skall kunna få leva

tillsammans med sin far eller mor. Jag förstår inte

att det inte kan vara ett tillräckligt skäl för att man

skall kunna få göra en ny ansökan. Jag förstår inte

heller att det skall behövas ytterligare saker för att

det skall anses föreligga synnerliga skäl.

Det sprids en massa information och det är oklart

vad som gäller, precis som Birgit Friggebo sade.

Det sprids olika uppgifter om vad Invandrarverket

har sagt. Man vet inte riktigt om det som man får sig

återgivet egentligen är korrekt, t.ex. när det gäller

varifrån man kan söka.

Det påstås att man inte kan söka uppehållstillstånd

från svenska ambassaden i Finland, på grund av att

Invandrarverket inte behandlar ansökningar

därifrån.

Jag hörde nyligen om ett annat ärende som hade

behandlats i Norge. Invandrarverket ansåg att den

här personen skulle ansöka om uppehållstillstånd

från hemlandet, och därför behandlades inte

ärendet. I det andra fallet som jag tog upp var det

en person från Iran som blev utvisad till Turkiet.

Det finns väl inte större möjligheter att

komplettera en ansökan i Istanbul i Turkiet än vad

det finns i Sverige? Krokvägarna är väldigt många.

Det behövs verkligen information så att de som

söker vet vad som gäller.

Debatten

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

INGELA MÅRTENSSON (fp): Svar på interpellation 1993/94:145 om anknytningsfall (1994-05-27) — PRESS0