Herr talman! Vi behandlar i dag ett betänkande som huvudsakligen handlar om en proposition från regeringen som heter
Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna m.m
.
En utredning tillsattes redan 2010, och det har varit en bred remissomgång. Propositionen syftar till att modernisera metoderna för när brott mot arbetsmiljö- eller arbetstidslagarna begås. Det finns också ett antal motioner från allmänna motionstiden med många förslag som vi behandlar i detta ärende.
Jag tillstyrker förslaget i betänkande AU11 och avstyrker samtliga motioner och reservationer, herr talman.
Sedan lång tid tillbaka kan man konstatera att få fälls för arbetsmiljöbrott i Sverige. Det var faktiskt bara ca 2 procent av anmälningarna som ledde till en fällande dom. En fjärdedel av de anmälda brotten ledde till någon sorts påföljd. Såväl Arbetsmiljöverket som polis och åklagare har lagt ned mycket tid och resurser på utredningar som sällan har lett till något resultat. Om Arbetsmiljöverket i stället använder sig av föreläggande, förbud eller avgifter hamnar fokus på att rätta till bristerna, i stället för att tid och resurser läggs på att utreda själva skuldfrågan.
Regeringen menar att vissa överträdelser på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet ska avkriminaliseras och att straff ska ersättas med sanktionsavgifter, vilket blir mer kännbart när brott begås.
Det finns dock vissa undantag. Vänsterpartiet tog upp det i sitt inlägg. Jag vill bara påpeka att hela området inte omfattas av sanktionsavgifterna. Jag vill också påpeka att brottsbalken fortfarande gäller för allvarliga brott.
Arbetsmiljöpolitiken har en viktig funktion att bidra till att vi kan arbeta utifrån de förutsättningar vi har. Arbetsmiljöarbetet ska förebygga ohälsa och olycksfall och i övrigt skapa en god arbetsmiljö.
Förtida utträde från arbetslivet måste motverkas, och möjligheterna till inträde ska ökas. I dag arbetar endast hälften av dem som är 64 år. Det är en signal om att något måste göras. Ett effektivt sanktionssystem är betydelsefullt för att målen bättre ska kunna nås.
För sanktionsavgifter behöver det endast visas att den aktuella regeln inte har följts. Den som bryter mot en regel ska enligt förslaget få ett avgiftsföreläggande. Godkänner man inte detta kan man gå vidare till förvaltningsrätt. Beloppet för en sanktionsavgift föreslås maximalt vara 1 miljon kronor. Straffsanktionen kommer dock fortsättningsvis att behållas för vissa brott, till exempel reglerna om minderårigas arbete och att underlåta att anmäla en olyckshändelse. Och som jag sade: Brottsbalkens regler gäller fortfarande.
Det är alltså inte enbart resurser som har betydelse om vi ska kunna förbättra arbetsmiljön. Det kan även vara de straff som utdöms, som ska vara avskräckande och ha en preventiv effekt. De ska också kunna bidra till att förhindra och förebygga dålig arbetsmiljö och kanske minska antalet slarviga arbetsgivare och arbetstagare. Regeringen vill både komma till rätta med de bakomliggande problemen och se till att det blir konsekvenser för dem som begår brott.
Arbetsmiljöverket har fått en resursförstärkning under 2013 för arbetet med att anpassa sina föreskrifter till förändringen. Lagändringen träder i kraft om ett år, den 1 juli 2014. Regeringen har sedan för avsikt att följa upp hur föreskrifterna utformas och hur de tillämpas och även göra en utvärdering av sanktionsavgifternas effektivitet.
Herr talman! För tre år sedan lade regeringen fram sin nationella handlingsplan inom arbetsmiljöområdet. Det huvudsakliga syftet var att peka på i vilken riktning utvecklingen bör gå och vilka områden och vad som ska prioriteras.
Regeringen har också genomfört en rad insatser i handlingsplanen. Jag kan nämna bland annat våld i arbetslivet, kvinnors arbetsmiljö samt arbetsmiljö och lönsamhet i näringslivet. Dessutom har inom den grafiska branschen en ny metod på arbetsmiljöområdet prövats, så kallad screening. En utvärdering av detta projekt, som har tagits emot mycket positivt av alla, kommer att ligga till grund för eventuella förändringar som syftar till att effektivisera tillsynsområdet. Det är ju angeläget att tillsynen är effektiv och mer inriktad på de arbetsställen där det finns stora risker.
Ett modernt arbetsliv kräver ett modernare sätt att göra tillsyn på arbetsmiljöområdet. Utgångspunkten är att god arbetsmiljö ska förebygga ohälsa och olycksfall och motverka att människor stängs ute från sitt arbete. Antalet anmälda arbetsskador har över tid minskat. Under de senaste tio åren har antalet gått ner från drygt åtta fall per 1 000 sysselsatta till knappt sex per 1 000 sysselsatta år 2012. Arbetsolyckorna är något högre för män, medan antalet arbetssjukdomar är högre för kvinnor. Men det är ändå mycket glädjande att det totala sjuktalet orsakat av arbete har minskat drastiskt under den här tiden. Det är sant att arbetsmiljön är bättre nu än förr.
Det är viktigt att påpeka att antalet dödsolyckor har minskat under en lång period, även om det under något enstaka år kan variera. Det är också viktigt att påpeka att varje dödsfall i arbetslivet är ett misslyckande och oacceptabelt. På 50-talet omkom runt 400 personer per år i sitt arbete i Sverige. På 80-talet hade det sjunkit till 100-150 personer. Förra året, 2012, var vi nere på 45 personer. Vi hade ett historiskt bra år 2009, när det var endast 41. Detta visar på en mycket tydlig och bra trend.
I ett internationellt perspektiv har Sverige få dödsolyckor, men det är vissa branscher som fortfarande är särskilt utsatta. Det ser regeringen och alliansen mycket allvarligt på. Arbetsmiljöverket har genomfört och kommer att genomföra ett antal riktade åtgärder.
Men även arbetsmarknadens parter har en mycket viktig roll att spela, liksom alla de som utbildar inom olika yrkesområden. En särskild tillsyn har skett inom bemanningsbranschen, vilket är bra, då detta är en ny och växande form av anställning på svensk arbetsmarknad.
Arbetsmiljöverket har numera också fått en mer drivande roll när det gäller information och kunskapsspridning. Ensamarbete är ett område som är förknippat med större risk, och därför är det bra att Arbetsmiljöverket har fokuserat på just dessa områden de senaste åren. När det gäller till exempel hot och våld i detaljhandeln har rånrisken för ensamarbetande lyfts fram. Arbetsmiljöverket ska i september i år till regeringen redovisa vad man har gjort för att förbättra säkerheten här.
Skyddsombud har det redan talats om mycket i debatten. Vi anser precis som alla andra att de är en mycket viktig del av det svenska arbetsmiljösystemet. De regionala skyddsombuden har en särskild roll, särskilt i mindre företag där många arbetar. Årligen avsätts drygt 100 miljoner för denna verksamhet. Men vi ska komma ihåg att det alltid är arbetsgivaren som har största ansvaret för en god arbetsmiljö.
Kunskap, kompetens och yrkeserfarenhet hos arbetstagare är också nyckeln till ett tryggt yrkesliv.
Herr talman! Arbetslivet förändras, nu snabbare än någonsin tidigare. Aldrig har så många arbetat som nu, och många nya företag och arbetsplatser kommer till. Den tekniska utvecklingen gör att jobb försvinner och nya skapas. Arbetskraft rör sig mycket mer nu än någonsin tidigare. Inom EU kan både företag och människor flytta över gränserna, och det ställer självklart särskilda krav på god arbetsmiljö och på att vi följer de regler vi har i Sverige. Regeringen har därför avsatt extra medel till Arbetsmiljöverket för att de ska kunna kontrollera utstationerades arbetssituation i Sverige.
Det förebyggande arbetet har också nämnts. Det är vi helt överens om. Det måste utvecklas vidare, liksom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetslivet måste anpassas så att vi kan klara ett helt yrkesliv, även efter pensionsåldern, om vi så vill.
Det finns många områden inom arbetsmiljöområdet som är angelägna och som måste utvecklas för att bli bättre. Jag kan inte ta med alla här. I det moderna arbetslivet är det framför allt stressrelaterade sjukdomar och psykiska diagnoser som ökar. Detta måste vi ta på stort allvar.
Alla parter måste förstå vad vårt nya informationssamhälle och ökande krav och tillgänglighet under dygnets 24 timmar gör med människor. Det är viktigt att arbetsmarknadens parter arbetar med detta, och det är självklart också angeläget att Arbetsmiljöverket på ett effektivare sätt lyfter fram de faktorer och arbetssätt som påverkar arbetsmiljön. Varje individ som insjuknar och varje arbetsplats där människor löper risk för sin hälsa blir sammantaget ett stort samhällsproblem.
Regeringen har därför i budgeten avsatt särskilda medel så att Arbetsmiljöverket kan vara en kunskapsförmedlande resurs och nyttiggöra den forskning som finns kring arbetsmiljö och arbetsliv just för att minska sjuktalen som beror på arbete.
Jag tror att vi alla är eniga om målen med ett gott arbetsliv men att vi har olika syn på och verktyg för hur målen ska nås. Vi sätter arbetsmiljön högt på den politiska agendan för ett långt och rikt arbetsliv. Varje olycksfall är oacceptabelt, och varje dödsfall är ett för mycket. Men det är härligt att kunna konstatera att framtiden faktiskt är ljusare än historien när det gäller svenskt arbetsmiljöarbete.
Jag vill tillönska herr talman, alla i utskottet och kansliet en trevlig sommar.
(Applåder)