Fru talman! Promemorian Överföring av fastig-
hetstillbehör (Ds 2000:10) med förslag till lag om
ändring i jordabalken, fastighetsbildningslagen, an-
läggningslagen och ledningsrättslagen har lett till ett
mycket komplicerat ärende. Utgångspunkten i dag är
att föremål som tillhör en fastighet inte kan överlåtas
eller överföras från en fastighet till en annan separat
utan endast tillsammans med den mark där de är
anbragta. I dag krävs att ett fastighetstillbehör avlägs-
nas från en fastighet för att det rättsliga sambandet
mellan fastigheten och fastighetstillbehören ska kun-
na brytas.
Regeringen har i propositionen i och för sig tagit
hänsyn till flera av remissinstansernas åsikter, men
fortfarande kvarstår att förslaget innebär en ny inrikt-
ning. Principen om frivillighet överges när byggnad
eller fastighetstillbehör kan överföras med tvång på
ett mera generellt sätt. Förslaget i propositionen inne-
bär ett avsteg från huvudprincipen i svensk fastighets-
rätt. För att göra ett sådant avsteg måste starka skäl
finnas. Vi kristdemokrater anser inte att behovsfrågan
är tillräckligt belyst och analyserad i propositionen.
Eftersom bildande av servitut och inrättande av
gemensamhetsanläggningar har nära kopplingar till
tredimensionell fastighetsbildning är det rimligt att
behovsanalysen sker i samband med de överväganden
som pågår i detta ärende inom Regeringskansliet vad
gäller denna nya form av fastighetsbildning.
Fru talman! Det är ytterst anmärkningsvärt att bo-
stadsutskottet inte var inbjudet till den hearing som
hölls om dessa frågor i våras. Bostadsutskottet, som
har att behandla frågorna, borde ha fått vara med i ett
tidigt skede. Detta understryker behovet av ett samlat
departement för dessa frågor. Överföring av fastig-
hetstillbehör bröts ut från utredningen om tredimen-
sionell fastighetsbildning, just för att detta skulle
påskyndas. Det här har satt myror i huvudet på oss.
Visserligen är det något märkligt att staten har speci-
allagstiftning om att kunna förbehålla sig rätt till
ledningar på egen mark, men inte andra ägare, enligt
förbehållslagen. Vi måste dock ha ett bättre underlag
och klarhet inför ett beslut som ytterst rör principen
om äganderätten för den enskilde när intrång görs på
enskilds mark m.m.
Vi är givetvis beredda att lyssna på framställning-
ar från Telia, SJ, Vattenfall och Lantmäteriverket,
men vi yrkar nu avslag på lagförslagen under punkt 1
och hänvisar till 3D-utredningen, nämnda utredning
om tredimensionell fastighetsbildning, även om det
systemet inte kommer att gälla förrän år 2003.
För tids vinnande nöjer vi oss med att yrka avslag
under punkt 1 och hänvisar till vår motion.
Normalt räcker det alldeles utmärkt med servitut
enligt FBL, fastighetsbildningslagen, och AL, an-
läggningslagen. Behoven av att överföra äganderätten
uppkommer exempelvis om en exploatör av ett stork-
varter med garagelänga som gemensamhetsanlägg-
ning fortfarande äger byggnaden eftersom man inte
överlåtit marken till samfällighetsföreningen. Det
uppstår också problem om ett eldistributionsföretag
som sålt av sitt fastighetsinnehav finner att ägande-
rätten till företagens ledningsnät i vissa delar har gått
över till andra.
Intresset för tvångsregler verkar vara störst i fråga
om ledningar, mindre stort i fråga om gemensam-
hetsanläggningar och minst i fråga om servitutsföre-
mål. Redan gällande lagstiftning - - ledningsrättsla-
gen - ger dock möjlighet att tvångsvis upplåta ut-
rymme på annans fastighet för detta slag av ledning-
ar. För samfällighetsdelägare finns dispositionsrätt till
anläggning. Ofta kan problemen lösas genom mar-
köverföring.
Artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europa-
konventionen föreskriver att det måste föreligga ett
allmänintresse som grund för en inskränkning i nytt-
jandet av egendom. En avvägning måste göras mellan
detta allmänna intresse och den enskilde ägarens
intresse enligt proportionalitetsprincipen. Det som nu
är aktuellt är tvångsvis överförande av äganderätten
till bl.a. ledningar. Ianspråkstagande av ledningen
med äganderätten kan redan ske enligt en särskild
bestämmelse i expropriationslagen.
Fru talman! Några ord om ersättning vid tvångs-
förvärv av mark: De nuvarande ersättningsreglerna i
expropriationslagen bygger på tanken att en expropri-
ation ska kosta så lite som möjligt för det offentliga.
Det är nu snart 30 år sedan lagen tillkom. Vid den
tiden betraktades infrastruktur främst som en sam-
hällsservice som kom alla till godo. I dag ligger också
starka ekonomiska intressen bakom.
Ett exempel är bredbandsnäten som byggs ut i
hela Sverige antingen genom nedgrävning av kablar
eller genom att kablarna hängs upp i befintliga kraft-
ledningsstolpar. Ett annat exempel är expropriation
av mark för utbyggnaden av mobiltelenät.
Många markägare har reagerat mot det kommersi-
ella utnyttjandet av deras mark. Det man kraftigast
har reagerat mot är att det inte utgår någon ersättning
till markägaren för kabelframdragningen. Samtidigt
kan bredbandsaktörens verksamhet förväntas genere-
ra stora ekonomiska vinster. Markägare har ingen rätt
till andel i vinst. Kristdemokraterna anser att den som
avstår från sin egendom ska ha marknadsmässig er-
sättning.
Därmed har jag yrkat bifall till reservation 1 om
lagförslagen under punkt 1.