Herr talman! När vi tar beslut om att ensamstående ska ha rätt att insemineras - vi får väl förutsätta att det blir så, eftersom det finns en stor majoritet för det i kammaren i dag - kommer det att innebära att socialtjänsten ska lägga ned faderskapsutredningar. Man ska alltså inte ens försöka ta reda på om det finns någon pappa som barnen har rätt till. Därmed fråntar man från början barnen rätten till en pappa.
Under framtagandet av det här lagstiftningsförslaget har risken för att det här också kommer att påverka vid vårdnadstvister lyfts fram. Redan i dag ser vi att det är stora svårigheter vid vårdnadstvister när barn från början har två föräldrar men de två föräldrarna har svårt att komma överens om barnets väl och ve och fostran. Föräldrarna har svårt att sätta sina intressen i bakgrunden till förmån för barnets intressen. I de situationerna är det statens ansvar att sätta barnets intresse först, att företräda barnet och försöka förmå föräldrarna att komma till sans och se till barnets intresse i stället för till sitt eget.
Flera har påpekat att en sådan här förändring i lagstiftningen som säger att staten kan medverka till att ett barn bara har rätt till en förälder också kommer att påverka vårdnadstvister. Ser Moderaterna över huvud taget inte den här risken, eller menar man att den går att hantera på något annat sätt? Eller menar man kanske att om det uppstår en konflikt mellan föräldrarna har vi redan med den här lagstiftningen, om den klubbas i dag, sagt att det räcker med en förälder för ett barn, att staten inte behöver försöka förmå att leva upp till stadgan i barnkonventionen om att barn ska kunna fostras av två föräldrar och att man därför också vid vårdnadstvister ska ändra perspektiv?