Fru talman! Jag vill börja med att säga att vi givetvis står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 10.
Jag kan passa på att instämma i mycket av det som Elisebeht Markström sade. Vi har gemensamma reservationer, och vi har också några för oss själva. I en del fall är det kanske bara detaljer som skiljer dem åt.
Fru talman! Jag kan slå fast att frågor om våldsbrott och brottsoffer är angelägna. Det är de för alla partier. Man kan dock konstatera att det sätt som man nu i den nya alliansregeringen försöker bry sig om dessa frågor är lite beklämmande, för det är bara hårdare straff som gäller. Jag tycker mig se att man använder brottsoffren lite som en bricka i spelet.
Det handlar inte bara om att straffa förövarna, och det är kanske inte heller det enda sättet. Det är viktigt med bestraffning, men man måste också se det på ett annat sätt och göra andra saker för att motverka detta.
Vi vill betona den stödjande rollen gentemot brottsoffer. I denna del är det viktigt att Brottsoffermyndigheten har tillräckliga resurser, vilket vi tillgodosett i vårt budgetalternativ. Brottsofferjourer och kvinnojourer behöver få ett tillräckligt stöd. Det är också viktigt att informationen till brottsoffer förbättras, inte minst informationen från polisen, som ofta är de första som möter brottsoffret. Inom polisen pågår ett arbete med en handlingsplan kring dessa frågor, och vi hoppas att det leder till förbättringar.
Även inom hälso- och sjukvård har arbetet med att upptäcka och informera brottsoffer förbättrats. Men Kriminalvården har också i uppdrag att vara brottsförebyggande, och man ska inte bara bestraffa. Man ska förhindra att fler personer blir brottsoffer, eftersom hårdare och strängare straff kan leda till att förövare också marginaliseras ännu mer och inte ges chansen att ta sig ur en brottslig bana.
I arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor och barn måste särskilda behandlingsprogram riktas mot förövare som är dömda för dessa brott. Det är minst lika viktigt som någonting annat! Vi menar också att det finns en del förbättringar av detta, men det skulle behövas mer.
Fru talman! Kvinnor och barn utsätts dagligen för mäns våld. Detta är ett samhällsproblem som är oerhört omfattande och ökande. Anmälningarna om mäns våld mot kvinnor - det är också lite det som Elisebeht tog upp - har ökat med 20 procent de senaste tio åren. Ökningen beror både på fler anmälare och på att våldet har ökat. Detta är uppgifter från Brottsförebyggande rådet.
Men, som sades här innan jag kom upp i talarstolen, vi har gjort väldigt mycket. Den före detta majoriteten har faktiskt prioriterat dessa frågor, och det har hänt mycket. Man kan dock inte vara nöjd, utan man måste fortsätta detta arbete.
Mäns våld mot kvinnor och barn innebär också stora kostnader för samhället i form av exempelvis direkta vårdkostnader, polisinsatser, ambulanskostnader, kostnader för rättsprocesser, häktning, kriminalvård, rehabilitering och skyddat boende, men också bortfall i arbetstid och begränsande av kvinnors deltagande i samhällslivet. Utöver detta tillkommer kostnader för barn som tagit skada av att bevittna våld och av att växa upp i våldsamma familjer. Ett enda misshandelsfall kan kosta flera miljoner.
Polisen har försökt göra egna uppskattningar av hur mycket deras insatser på området kostar. Dessa landar på ca 370 miljoner årligen, och detta är ungefärligt. En studie gjord vid juridiska institutionen vid Umeå universitet har gjort en beräkning i ett enskilt misshandelsfall. Totalt sett beräknades summan av samhällets kostnader i det studerade fallet uppgå till 2 ½ miljoner kronor. Staten bar den största kostnaden med 85 procent av beloppet.
Jag hörde någonstans långt borta att någon tyckte att vi nu har gjort en beräkning av vad mäns våld mot kvinnor kostar och att det är en ganska grov uppskattning. Här kommer jag in på vår reservation nr 10. Socialstyrelsen har gjort denna grova uppskattning. Man har kommit fram till att det rör sig om ca 3 miljarder per år. Uppskattningen är dock grov, som jag sade, men också försiktig. En bättre beräkning är faktiskt nödvändig. Man har också utelämnat vissa viktiga och ekonomiskt omfattande delar, såsom tandvård, läkemedel, barnens skador, smärta och lidande. En mycket viktig post som inte finns med är kostnaden för psykiatrisk vård. Enligt Socialstyrelsen visar dock internationella studier att dessa kostnader ligger många gånger högre än det som man kan ta med i en undersökning.
När det gäller detta vill jag läsa upp vad Socialstyrelsen säger i sin sammanfattning. "Det finns ännu ingen övergripande studie av samhällskostnaderna av våld mot kvinnor i Sverige. Socialstyrelsen menar att detta är otillfredsställande eftersom problemet och dess konsekvenser förblir dolt eller otillräckligt känt."
Socialstyrelsen tog ett eget initiativ och gjorde en studie, men den är väldigt grovt beräknad. Man säger också att det är stora svårigheter med att beräkna kostnader, att det är osäkert och att flera aspekter inte har varit möjliga att inkludera.
Vi kan alltså räkna med att de 3 miljarderna kanske i verkligheten skulle blir fler om man skulle tillsätta en utredning, som vi vill och som vi talar för i vår reservation, för att studera detta närmare och verkligen få på pränt vad det kostar samhället. Då skulle man också kunna lyfta upp frågan på ett högre plan. Vi säger att vi tycker att det behövs en utredning av detta. Det är inte alls fullständigt, och det är inte alls tillräckligt gjort med en så här grov beräkning.
Fru talman! Eftersom samhällsproblemet med mäns våld mot kvinnor och barn är så omfattande och genomsyrar samhället i så stor utsträckning krävs en mängd åtgärder på flera politikområden för att få till en förändring. Vänsterpartiet har en gedigen politik på området och vill satsa på vidareutbildning av rättsväsendet i kunskap om sexualiserat våld, på kompetensutveckling av socialtjänsten kring mäns våld mot kvinnor, på inrättande av en haverikommission som ska utreda de fall då kvinnor mördats av närstående män, på tillgång till skyddat boende, på stöd för särskilt utsatta kvinnor genom inrättande av resursjourer för missbrukande och psykiskt funktionshindrade kvinnor, på stöd till kvinnojourernas arbete med att tillgänglighetsanpassa sina lokaler, på behandlingsprogram inom kriminalvården riktade till dömda sexualbrottslingar och män som slår kvinnor och barn och på förstärkning av Åklagarmyndigheten på området mäns våld mot kvinnor, som även innefattar en fortsatt utveckling av familjevårdsenheterna.
Vi har hört det förut; Elisebeht Markström har också tagit upp den här skrivelsen. Vi tycker också att det är nödvändigt att vi får en sammanfattning av detta i en skrivelse där det här berörs i alla politikområden.
Jag vill vara så pass uppkäftig att jag säger att jag är ganska säker på att om vi hade den gamla majoriteten så skulle en hel del också hända på det här området. Jag tycker att i mångt och mycket så pratar man väldigt fint, men vi ser inte att det händer så mycket i realiteten. Vi har sagt det här förut i talarstolen - det är ombytta roller. Vi har fått höra att vi utreder för mycket, och nu är det bara att komma igen och leverera. Det ser vi ju exempel på när det gäller haverikommissionen. Det är så fullständigt solklart, så det är väl bara att leverera.
Jag vet inte om det är så att den nuvarande regeringen är rädd för att ta fram en skrivelse eftersom den skulle bli ganska tunn, enligt mig. De nya idéerna om åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och barn är inte särskilt många för tillfället. Mäns våld mot kvinnor och barn är ett trygghetsproblem, ett hälsoproblem, ett ekonomiskt problem och ett demokratiproblem. Det är nog dags att börja jobba och leverera, som ni ville göra förut och som det lovades att ni också skulle göra.
Jag skulle vilja få en kommentar om utredningen från Socialstyrelsen. Är det inte ganska angeläget för er att få till en utredning som grövre tar fram, analyserar och tittar på alla kostnader? Det här handlar både om kvinnor och om barn. Jag tycker att det skulle vara av intresse. Ni skriver ju positivt. Ni har ju drivit det här väldigt hårt förut. Därmed tycker jag inte att det borde vara så svårt att få igenom det heller.