Fru talman! Tack för komplimangen, Lars
Engqvist. Att kalla mig ungmoderat blir ett alltmer
irrelevant begrepp.
Jag håller med om att vägen till rökfrihet är
komplicerad, och jag ser positivt på att alltfler restau-
ranger blir rökfria just därför att alla ska kunna hitta
sitt alternativ i krogdjungeln som är komplicerad i
sig.
Men det är viktigt att vi håller oss till möjligheten
att gå frivilligvägen. Det är svårare att gå ut och röka
i Sverige, särskilt längre norrut, jämfört med hur det
är i Kalifornien. Det är svårt att gå på restaurang både
om man röker och om man inte röker, men det är i
grund och botten den enskildes beslut.
Jag har reflekterat mycket över detta med frivil-
ligheten. Jag röker inte själv, och jag störs mycket när
andra röker. Kläderna luktar illa efter en kväll på
restaurang. Men beslutet att gå in på en speciell krog
är mitt eller den enskilde gästens. Jag tål själv inte
fisk. Jag blir inte dödligt sjuk, men det finns de som
blir det om de vistas i ångor från en fiskrestaurang.
Det finns de som får tinnitus av musiken på nattklub-
bar. Men beslutet att gå på en krog måste i grund och
botten vara frivilligt.
Krogen är en offentligliknande miljö, men det är
inte en offentlig plats. Därför måste man ha en viss
respekt för både rökare och ickerökare. Man har inte
rätt att kräva att få röka på rökfria ställen. Dessa krö-
gare och deras gäster ska kunna komma överens om
att ha rökfritt.
Det finns många exempel som man kan hitta bl.a.
via Hjärt- och lungfondens hemsida under rökfria
krogar och serveringsställen. Men med tanke på hur
många som uppskattar att röka och hur många det är
som t.o.m. uppskattar att arbeta i en rökig miljö - hur
knäppt det än kan låta - måste även de få välja fritt.
Jag konstaterar med viss glädje att regeringen lo-
var att utreda mina två första frågor, dvs. hur många
som kan sluta röka, om det ser ut att få effekt på an-
talet rökare och de som skadas av tobaksrök och vad
det får för effekter för krogbranschen. Men jag kon-
staterar med en viss bävan att regeringen, om frivil-
lighetsvägen inte är framkomlig, ändå tänker vidhålla
att det ska införas ett förbud, vare sig folket, krögarna
eller krogpersonalen vill det eller inte. Det tycker jag
är himla tråkigt.