Herr talman! Vi lever i en orolig tid. Vi ser snabba förändringar. Och under de kommande åren kommer omvärldens utmaningar att allt tydligare och oftare bryta sig in i den svenska vardagen. I denna tid av stora utmaningar ska Sverige kunna vara en stark aktör som tar sitt ansvar för internationell fred, säkerhet och utveckling.
Vårt deltagande i civil och militär krishantering är centralt i detta. Sverige ska ha förmågan att förebygga och hantera de kriser vi ställs inför, men vi ska även samverka med andra. Det kräver att vi för en aktiv utrikes, försvars- och säkerhetspolitik med en tydligare koppling till och prioritering av svenska intressen. Politiken ska syfta till att skydda det svenska territoriet och värna det öppna samhället, byggt på våra grundläggande värderingar.
Herr talman! De säkerhetsutmaningar som vi ser omkring oss är mångfasetterade och komplexa, och de inbegriper inte bara traditionella militära hot. Vi vet allihop att vi står inför en bred hotbild där även faktorer som klimat, energi, livsmedelsförsörjning och asymmetriska hot, såsom terrorism, cyberattacker och desinformation, kommer att påverka oss. Det gör att svaren på säkerhetsutmaningarna också måste vara breda där både militära och civila förmågor samverkar för att stärka vår robusthet och kunna möta kriser.
Sveriges internationella insatser är ett viktigt bidrag för att stärka arbetet för fred och säkerhet på många oroliga platser runt om i världen. Genom att delta i de internationella insatserna stärker vi också vår egen säkerhet och vårt säkerhetspolitiska inflytande. Svenska militära internationella insatser kommer att fortsätta att vara betydelsefulla. Det är viktigt att Sverige och andra länder även i fortsättningen har ett starkt internationellt militärt engagemang för fred, säkerhet och stabilitet.
Det finns naturligtvis utmaningar, och vi måste också prioritera. Det handlar om var, i vilken kontext och med vem eller vilka Sverige ska göra internationella insatser. Det handlar också om hur vi blir bättre i samverkan mellan civila och militära delar för att kunna skapa långsiktiga lösningar och hållbarhet. Sverige bör även i fortsättningen delta i kampen mot den internationella terrorismen.
Sverige har vid flera tillfällen deltagit i Natoledda insatser. De har varit värdefulla och har bidragit till fred och säkerhet. Men det finns självklart även ett värde i att i större omfattning delta i FN-ledda insatser, vilket vi alltså gör nu. Vi deltar dessutom i både civila och militära EU-ledda insatser.
När det gäller Nato, herr talman, har de fyra allianspartierna en reservation i betänkandet. Jag passar på att yrka bifall till den. Det gäller reservation 5. Jag står naturligtvis bakom Moderaternas alla reservationer men yrkar inte bifall till dem för att vinna tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges samlade politik för internatio-nell civil och militär krishantering
Vi delar regeringens bedömning i fråga om ökat samarbete med Nato, men vi tycker inte att detta är tillräckligt. Nato har sedan organisationen bildades varit en hörnsten i den europeiska säkerheten och borgat för en stabil utveckling i vår del av världen. En av de tre grundpelarna i Natos strategiska koncept är internationell krishantering. Nato lägger också stor tonvikt vid civil beredskap som en åtgärd mot hybridliknande hot.
Nato fyller alltså en avgörande roll när det gäller den internationella krishanteringen. Att Nato gör detta är ett av skälen till att vi anser att Sverige bör bli medlem. Men vi ska självklart också fördjupa existerande samarbeten med Natoländerna på så många områden som möjligt för att skapa förutsättningar att ge och ta emot civil och militär hjälp i händelse av en kris eller konflikt.
Sveriges viktigaste säkerhetspolitiska arena, förutom Nato som vi dock inte är medlemmar i, är Europeiska unionen, som ju är en organisation som vi är medlemmar i. Med tanke på det försämrade säkerhetsläget är frågan om ett europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete alltmer viktig. Vi tycker att det är bra att EU tar större ansvar, både civilt och militärt, för internationell fred och säkerhet, inte minst i närområdet. Därför stöder vi den nya ambitionsnivå som finns för den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken.
EU kan ta på sig stora gränsöverskridande utmaningar och kan hantera många olika hot och risker. EU har förutsättningar att vara en global aktör i och med den bredd av säkerhetspolitiska instrument som unionen faktiskt förfogar över.
Nu pågår flera olika processer för att stärka EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Vi välkomnar arbetet med det. En gemensam säkerhets- och försvarspolitik omfattar också en effektiv krishanteringsförmåga och måste kunna hantera säkerheten både utanför och inom unionen. Det är avgörande för en bibehållen säkerhetsordning i Europa och närområdet.
Här tycker vi att den svenska regeringen bör göra mer för att kunna vara med och påverka. Sverige ska vara aktivt och driva på, inte minst på de områden där det finns uppenbara samarbets- och effektiviseringsvinster.
FN har naturligtvis en unik roll. Dess uppgift är att verka för global utveckling och fred. Den har inte blivit enklare med åren. Om FN ska kunna vara starkt och fungera i realiteten måste vi driva på för att reformera FN. FN:s säkerhetsråd har av medlemsländerna fått huvudansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Men de senaste åren har säkerhetsrådet misslyckats med att hantera de svåraste konflikterna vi har sett; de två största gäller Syrien och Ukraina. Det skadar naturligtvis trovärdigheten för FN som global aktör för fred. FN måste bli bättre. Det gäller inte minst civil och militär krishantering.
Herr talman! Jag vill slutligen betona vikten av att vi arbetar med frågor som gäller kvinnor och barn, för kvinnor drabbas ofta särskilt hårt av kris, krig och naturkatastrofer.
Därför behöver vi lägga fortsatt stor kraft på de här områdena inom kris- och konflikthantering, inklusive utvecklingsarbete och övrigt internationellt arbete. Att arbeta utifrån FN-resolutionerna 1325 och 1820 om kvinnors och barns situation i väpnade konflikter innebär viktiga verktyg som ska prägla den svenska och internationella civila och militära krishanteringen.