Herr talman! Jag uppfattar det som att Jeff Ahl inte blev klok på svaret om försvarssamarbete med Finland men att han ändå uppfattade svaret om Socialdemokraternas inställning till Nato. Där gällde frågan Sveriges solidaritetsförklaring och den hjälp vi ska ge till länder som möjligen drabbas av en kris eller konflikt. Det går naturligtvis att göra långa listor på olika tänkbara scenarier, och utifrån de listorna kan vi göra lika långa listor på hur vi möjligen skulle kunna svara. Jag tror att det realistiska är att vi måste hantera den situationen den dag den uppstår - och helst ska den aldrig uppstå.
Avsiktsförklaringen att vi är beredda att hjälpa våra grannländer är viktig. Vår förväntan att få hjälp är också viktig. Men kvar ligger att vi, om det händer som vi inte vill ska hända, i det läget ska avgöra hur vi ska svara. Det finns alltså inte ett givet svar i förhand om att Sverige ska svara militärt. Det är en viktig skillnad mellan att vara Natomedlem och solidaritetsdeklarationerna. Nato bygger sin solidaritet på att medlemsländerna ska svara militärt på ett angrepp. Det är den automatiken som också är ett skäl till att jag som socialdemokrat inte vill att Sverige ska vara med i Nato, det vill säga för att ge oss handlingsfrihet.
Jag instämmer inte i Jeff Ahls beskrivning av vad värdlandsavtalet handlar om. Värdlandsavtalet handlar om hur saker ska gå till, inte vad som ska hända. Vad som ska hända, vilken personal, vilken materiel och så vidare som ska komma hit, ska alltid beslutas för varje tillfälle det är aktuellt att Nato uppträder här. Det är också det som sker.