Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering

Carl Schlyter (MP), 2017-11-16 (riksmöte 2017/18).

Kort sagt

Carl Schlyter (MP) talade i riksdagens ärendedebatt den 2017-11-16 om Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering. Anförandet är 722 ord (cirka 4 min läsning). Det är inlägg 28 av 28 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2017-11-16, riksmötet 2017/18

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2017/18:UU8 Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges samlade politik för internatio-nell civil och militär krishantering

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Pernilla för att hon lyfte just klimatfrågan, och även andra talare som talat om feminism, kvinnors rätt till ett fritt liv, kampen mot sexuella övergrepp, de civila insatser som Sverige har deltagit i och hur Sverige kan bidra till ett globalt arbete för fred. Jag vill också nämna de viktiga insatser som görs av svenskar utanför Sverige för den globala freden.

Men vi står inför klimatförändringar som kommer att förändra jorden. Miljontals människor kommer inom de närmaste decennierna att behöva fly. Vi kommer att få se dränkta Stillahavsstater, översvämmade hus i fattiga och rika länder, stormar som blåser bort en familjs samlade tillgångar på några minuter och bortsmältning av glaciärer i Asien som påverkar alla de floder som miljarder människor där är beroende av för sina liv och sin vardag. Gamla diktaturer och andra regimer som gjort sig beroende av fossila resurser kommer att förlora sin makt, och vilka oskyldiga kommer de att dra med sig i fallet?

Nya konflikter kommer att byggas upp kring de resurser vi har för att bekämpa klimatförändringarna. Det handlar till exempel om jakten på litium på Tibets högplatåer och kampen om vattnet med ursprungsbefolkningen i Argentina och Chile.

Varför talar vi så lite om det ekonomiska systemet, som är orsaken till alla dessa konflikter som vi ständigt försöker lösa? Varför inte göra något åt grundorsaken, nämligen att den nuvarande ekonomins ständiga jakt på mer tillväxt och mer resurser skapar ökade klyftor och konflikter? Det försvagar trovärdigheten i ett i övrigt intressant betänkande att vi inte lyfter dessa frågor tillräckligt.

Även kritiken mot kärnvapen lyser med sin frånvaro. Kärnvapen nämns bara en gång, och det är i Moderaternas motion. Deras åsikt är att vi inte ska ha ett globalt kärnvapenförbud.

Men kärnvapen är oförenliga med demokratin. I alla krig har makthavarna begränsats i sina krigiska operationer av risken för civil revolt i skyttegravarna eller bland civila motkrafter. Men med kärnvapen överflyttas beslutsmakten över miljoner människors död till en enda presidents hand eller till några få personer, som på minuter kan avrätta miljoner oskyldiga. Ingen ges chansen att protestera eller diskutera innan missilerna är i luften med sin dödsbringande last.

Landet man bor i kommer för all framtid att skrivas in i historieböckerna som skyldigt till historiens största brott mot mänskligheten genom fullständig ödeläggelse av andra länder. Men ingen tid finns för diskussion eller besinning, ofta inte ens för att undersöka om skälen bakom beslutet var baserade på korrekt information.

Att inte heller riskerna med autonoma dödliga vapensystem finns med tycker jag är synd, för här skulle Sverige kunna bidra till att stoppa nya vapensystem så att de inte utvecklas för dödande som inte omfattas av mänskligt ansvarstagande och mänskliga beslut. Mer om detta finns att läsa i min motion 2017/18:2655, som dock inte behandlas i detta betänkande.

Slutligen vill jag nämna Pesco. EU skulle bygga fred, och många blev förvånade över Lissabonfördragets artikel 42.3, där det står att medlemsstaterna förbinder sig att öka sin militära kapacitet - den enda grundlag i demokratiska länder som kräver upprustning. Många ministrar och andra förklarade då att samarbetet skulle vara mellanstatligt och att skrivningen om försvarskapacitet bara innebar att vi skulle samordna vapenköp och få mer pang för pengarna.

Men nu när vi som ett av 23 länder går med här, utan offentlig debatt egentligen, skriver vi på att vi regelbundet ska öka försvarsbudgeten i reala termer för att nå målen. Mer materiel ska köpas och mer forskning bedrivas, men det står inget om att vi inte ska tillåta kärnvapen i de styrkor som ska ingå i försvarsunionen.

Jag tycker att Sverige i stället borde ta ansvar för att EU genomför sitt beslut från 1999 om civil insatsstyrka. Här skulle vi kunna vara en ledare i stället för att bli det 23:e hjulet under en militär ångvält.

Sveriges samlade politik för internatio-nell civil och militär krishantering

Den största nyttan gör vi som en samlad plats för dialog och konfliktlösning: ett land där andra kan samtala med varandra. Nato har redan mångdubbelt mer militär kapacitet än någon annan grupp på jorden. Vi gör större nytta genom att bygga upp civil krishantering, själva och med EU, än som en liten kugge i Nato.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 28

28 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.