Fru talman! Det är lite okonventionellt att ta replik på ett av sina samarbetspartier, men vad tusan. Jag vill tacka John Widegren för hans insatser och hans generositet med den kunskap han besitter.
Jag minns första gången vi träffades, våren 2022. Jag vet inte om ledamoten minns det. Jag hade hastigt fått hoppa in för att ersätta Johan Pehrson i en skogsdebatt på Skogsmaskindagarna i Karlskoga. Det var strax efter att han hade blivit partiledare och min första debatt som riksdagskandidat. Det var faktiskt lite nervöst.
Lite drygt fyra år senare står vi nu här och debatterar skogspolitik. Det tycker jag är fint, och man kan konstatera att vi har gjort väldigt mycket bra för svensk skog under de här fyra åren.
Jag uppskattar särskilt John Widegrens tydlighet med att det som Sveriges lantbrukare behöver och önskar sig inte är mer bidrag utan mer frihet och rimligare villkor, färre statliga pekpinnar och mindre regelkrångel – mer frihet, helt enkelt.
Som vi fick höra prov på här är äganderätten din tydliga ledstjärna och ditt signum, John. Jag ber om ursäkt för att jag duar, fru talman. Men det är ju så att den som äger något också förvaltar det klokt.
Vi har hunnit med en hel del under dessa fyra år, John. Vi har påbörjat en rejäl översyn av strandskyddet, vi har jobbat med omläggningen av skogspolitiken och rovdjurspolitiken och vi satt i Miljömålsberedningen tillsammans.
Min fråga till dig är: Om du blickar 30 år framåt i tiden och får önska något, var befinner sig svensk skogspolitik då?