Herr talman! Matilda Ernkrans har frågat miljöministern på vilket sätt han avser att verka för att kärnkraften verkligen blir en parentes i Sveriges energihistoria.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Inget har ändrats sedan jag var i kammaren senast för att besvara en liknande fråga. Regeringens bedömning är att kärnkraften kommer att vara en viktig del av svensk elproduktion under överskådlig tid. Regeringens energiöverenskommelse innebär att kärnkraftsparentesen förlängs genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser. Samtidigt inriktas politiken fortfarande på att minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft genom att utveckla ett tredje ben i elförsörjningen i form av ny förnybar el och på att främja energieffektivisering.
Fortfarande gäller att kärnkraftsindustrin ålagts att ta ett större ansvar för säkerhetsfrågorna och inte kan påräkna vare sig direkta eller indirekta subventioner.
Nu liksom tidigare gäller också att det är elproducenterna och inte regeringen som faktiskt beslutar om hur vår el i övrigt ska produceras eller hur länge en viss teknik är lönsam. Regeringen har formulerat de långsiktiga spelreglerna, och de är väl kända av alla.