Herr talman! Det blir en lite annorlunda debatt i dag eftersom jag lovade att det inte ska bli några repliker. Men det är kanske lite klädsamt om jag försöker förklara så mycket som möjligt. Jag ska därför försöka göra det.
Det handlar om kulturmiljön. I den motionsflod, eller kanske mer motionsbäck, som har inkommit så är den största frågan Riksantikvarieämbetet. Men även hantverkskunnandets väl och ve ifrågasätts. De andra frågorna är väl inte mindre viktiga, men de är i alla fall inte så omfattande som frågan om Riksantikvarieämbetet.
När det gäller hantverkskunnande håller jag med föregående talare om det viktiga och riktiga i att vi måste behålla detta kunnande. Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund med sina läns- och lokalföreningar över hela landet svarar i det sammanhanget för en oerhört viktig uppgift. Det är en ideell organisation som står öppen för både aktiva slöjdare och dem som är intresserade av slöjd i största allmänhet. Det gäller både hantverkskunnande i fråga om textilslöjd och träslöjd.
När det gäller de behov som motionärerna pekar på är det, som sagt, lätt att säga att de inte ska prövas här utan i ett större sammanhang. Men i budgeten för 2006 har det tillskjutits ytterligare 21 miljoner. Så det är alltid något. Och vi vill gärna följa frågan vidare och se till att detta fortsätter. Och det var ett intressant påpekande från Birgitta Sellén när det gäller att folkbildningen och folkrörelsen ska driva detta vidare i sina föreningar eftersom det krävs en fortsatt satsning på folkbildningen.
Anna Lindgren talade om att man hade haft kontakt med Hembygdsförbundet. Och Hembygdsförbundet är också intresserat av statliga resurser och ser kanske att Hemslöjdsförbundet har en annorlunda inriktning och har haft andra möjligheter att tillskansa sig konsulenter. Man vill då från Hembygdsförbundet också ha det. Men återigen är det en fördelningsfråga, och vi ska se över verksamheten så att vi kan få hembygdskonsulenter likaväl som vi har hemslöjdskonsulenter. Kulturmiljön och våra kulturtraditioner är oerhört viktiga.
Jag ska sedan tala om Riksantikvarieämbetet. Jag kan också erkänna att detta är en brydsam fråga men icke desto mindre något som har påverkats av vår försvarsomställning. Regeringen har fattat beslut om ny- och omlokalisering av statliga arbetstillfällen. Det gäller olika områden. Det gäller inte bara Gotland och Riksantikvarieämbetet. Det gäller ett tjugotal institutioner i Arvidsjaur, Östersund, Karlstad och även Gotland.
Beträffande Riksantikvarieämbetet har regeringen beslutat att ca 140 av myndighetens tjänster, vilket är ungefär halva myndigheten, kommer att flyttas till Visby på Gotland. Man försöker flytta över de delar av myndigheten som är minst krävande att komma till rätta med vid en flytt.
Sedan kan jag också ödmjukt säga att det kommer att bli bekymmer i början. Det har visat sig vid andra flyttar, till exempel av Boverket, att det kan bli lite bekymmersamt i början men att man efter hand kommer till rätta med detta. Och jag är övertygad om att man även på Gotland kommer att komma till rätta med denna myndighet.
Omlokaliseringen ska påbörjas under 2007 och vara avslutad senast under 2008.
Även Riksutställningar kommer att flyttas till Gotland, vilket innebär att de kommer att samlokaliseras. Och man har i dagarna gått ut med ett anbudsförfarande när det gäller byggnationer. Med de bekymmer som finns att flytta myndigheter finns det kanske möjligheter att hitta någonting nytt, hitta bra lokaler och få ändamålsenliga lokaler som kommer att passa myndigheten alldeles utmärkt.
Redan i dag vet vi att Riksantikvarieämbetet har ständiga kontakter med kommunen, länsstyrelsen och högskolan på Gotland.
Jag fick två frågor som jag ska besvara. Lennart Kollmats frågade om uppdragsarkeologin. Och jag har inget annat att tillägga än det som har sagts tidigare om att den ska skiljas från Riksantikvarieämbetet. Det har funnits förslag på ett visst statligt bolag. Men hur det blir till slut får vi se. Men det är klart att den kommer att skiljas från Riksantikvarieämbetet.
När det gäller Gunilla Tjernbergs fråga om pensioner och pensionsfonder så har jag inga andra uppgifter än att det ska finnas omställningsmöjligheter och att staten ska gå in med medel så att arbetstagarna på Riksantikvarieämbetet inte ska göra några ekonomiska förluster.
Jag kan inte här nämna något om kostnader och så vidare eftersom jag inte har hört något om det nyligen. Men det är klart att det kommer att kosta en del, och det är på grund av att det är ett regionalpolitiskt beslut.
Till sist yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.