Fru talman, åhörare och riksdagskolleger! När vi diskuterar samhällsekonomi och finansförvaltning finns det skäl att titta tillbaka på de dramatiska 15 månader vi har bakom oss. Flera av de myndigheter som hanteras inom utgiftsområdet i statens budget har varit centrala i att möta och hantera den internationella finanskris och lågkonjunktur som sköljde in över Sverige förra hösten.
Allra mest centrala har Riksgäldskontoret och Finansinspektionen varit. De fick vid sidan av sina ordinarie uppgifter ansvar för att hantera den stabilitetsplan som regeringen förra hösten sjösatte för att hantera den finansiella krisen. Riksgälden utsågs till stödmyndighet för att genomföra beslutade åtgärder, och Finansinspektionen fick i uppdrag att regelbundet kontrollera att stödåtgärder även kommer hushåll och företag till del.
Tillsammans med andra åtgärder som exempelvis höjd insättningsgaranti, ett garantiprogram för medelfristig upplåning och inte minst Riksbankens - den ligger utanför och är fristående - aktiva penningpolitik har detta lett till att vi nu kan se en ökad stabilitet på finansmarknaden.
Mats Pertoft lyfte tidigare i debatten upp kvarstående problem med kreditmöjligheter för småföretag, och jag kan bara hålla med. Det är ett kvarstående problem. Ett annat osäkerhetsmoment, fru talman, som fortfarande finns kvar på finansmarknaden rör Baltikum och hur stora de kreditförluster kan bli som kan drabba svenska banker som har verksamhet i de baltiska länderna. Det som närmast berör detta betänkande är situationen i Lettland och bemyndigandet att regeringen ska kunna fatta beslut om en kredit till Lettland om högst 270 miljoner euro under nästa år.
Jag tycker att det är viktigt att vi kan bistå vårt grannland i den mycket svåra situation som Lettland befinner sig i. Det handlar om solidaritet men också om stabilitet - det gynnar oss. Skulle dramatiska saker hända i Lettland eller i något annat baltiskt land skulle det skölja tillbaka över Sverige.
Fru talman! I finanskrisens spår har vi fått en djup lågkonjunktur och höjd arbetslöshet. Tillväxten i svensk ekonomi har fallit väldigt kraftigt; vi har haft en minskande ekonomi. Vi har haft prognoser över en väldigt stor höjning av arbetslösheten. Regeringen har mött detta med investeringar i infrastruktur, utbildning och skattesänkningar för företag och hushåll. Allt detta är åtgärder för att stimulera och smörja ekonomin, och vi kan nu se tydliga tecken på att ekonomin förbättras. Särskilt glädjande är de uppgifter som kommer från Statistiska centralbyrån i dag om att arbetslöshetsnivån för november var lägre än väntat.
Det finns stora kvarstående problem på arbetsmarknaden. Det är därför regeringen i den budget vi kommer att slutligt besluta om här i eftermiddag har ytterligare åtgärder för att förbättra arbetsmarknaden. Det handlar om utbildning, och det handlar om jobb och företagande.
Fru talman! I detta betänkande kan man se att oppositionens stora jobbsatsning är ett anslag på 200 miljoner för praktik i statliga myndigheter. Jag kan ha stor sympati för det. Det finns redovisat på detta utgiftsområde, men som jag förstår det gäller det för statliga myndigheter generellt. Samtidigt är alla oppositionspartier överens om att man vill göra en indragning av myndigheters anslagssparande. Det är inte bara luft i en budget, utan det är rejält.
Det man som myndighet kan göra är att minska förvaltningsanslaget, som är 810 miljoner. Man ger 200 miljoner men har samtidigt minskat anslagssparandet med 810 miljoner. I det kortsiktiga är det bara förvaltningsanslaget man kan ta av, och ska man ta av ett förvaltningsanslag är det anställda. Man ger 200 miljoner med ena handen och tar 810 miljoner med den andra. Mina frågor är: Vad blir nettot? Hur många färre anställda blir det i statliga myndigheter?
Oppositionspartierna har förslag som låter väldigt fina, men de går inte ihop i praktiken. Om man börjar granska dem ser man att de inte tål verklighetens ljus. Jag skulle alltså vilja avsluta, fru talman, med en enkel fråga. Det är nämligen läge för oppositionspartierna att förklara sig. Hur många statligt anställda vill ni avskeda?
I övrigt vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.