Fru talman! Det är ett något märkligt ärende som i
dag ska debatteras för beslut i nästa vecka, dvs. i
december månad. Om regeringen hade följt tidigare
gällande regler och gjort anmälan på sedvanligt sätt,
hade detta ärende och detta beslut varit obehövliga.
Nog är det lite pinsamt att man på grund av bris-
tande handlag får göra om en lagstiftningsprocedur
efter påpekande om felaktigheter. Därtill har oklar-
heten om vad som gäller skapat bekymmer inom
berörd bransch och för vårt rättsväsende. Just nu är
det nog egentligen ingen som vet vilka regler som
gäller och hur ärendet ska hanteras.
Fru talman! Moderata samlingspartiet motsätter
sig inte att lagstiftningen görs om men beklagar att
regeringens proposition inte innehåller några över-
gångsregler. Eftersom den tidigare lagstiftningen inte
ansetts gälla, måste det nu pågående förfarandet anses
som ny lagstiftning och behandlas i enlighet med
detta, och då krävs övergångsregler.
Det har för berörda företag varit omöjligt att veta
när - ja, även om - regeringen avsåg att rätta till
misstagen med ett nytt förslag. Inte förrän regering-
ens proposition i ärendet presenterades blev det klart
att lagen skulle tillämpas fr.o.m. den 1 februari 2002,
dvs. lite mer än en månad efter riksdagsbeslutet, och
det kan inte anses rimligt.
Det hade varit möjligt för regeringen att inte lägga
fram något förslag och vidhålla att inget misstag var
begånget eller att behandla ärendet under våren till-
sammans med övriga aviserade frågor inom spelom-
rådet och då med eller utan övergångsregler. Således
var det helt omöjligt att förutse giltigheten från 1
februari nästa år.
Detta uppmärksammas av såväl Svenskt närings-
liv som Sveriges hotell- och restaurangföretagare,
vilket alla ledamöter i kulturutskottet väl känner till.
Jag förstår att alla företagare som nu får ett beslut
med ikraftträdande lite mer än en månad efter riks-
dagsbeslutet är bekymrade. Det är helt orimligt att
företagen ska kunna anpassa verksamheten på så kort
tid. Det berör många anställda med uppsägningstider,
och sedvanliga förhandlingar ska naturligtvis äga rum
enligt sedvanliga former. I många fall är det säkert så
att företagen har kontrakt på lokaler med en viss
längd på uppsägningstiden, vilket då kan innebära att
företag kommer att tvingas betala hyra för onödiga,
stora lokaler, vilket kan försvåra för företag med små
marginaler. I många fall är det just mindre restau-
rangföretag med relativt många anställda som berörs,
och i den vikande konjunktur som nu råder är åtgär-
der som försvagar företagandet det sista som behövs.
Fru talman! Kulturutskottets ledamöter har även
fått ta del av ett PM där rättsläget analyseras utifrån
gällande lagstiftning och regelverk. Jag ser en uppen-
bar risk för fortsatta rättsliga och andra ifrågasättan-
den i detta ärende, eller möjligen när en riksdagsma-
joritet beslutar enligt föreliggande betänkande. Det
går att undvika om riksdagen i stället bifaller reserva-
tion 1, som jag härmed yrkar bifall till.
Fru talman! Således yrkar jag bifall till reservation
1!
Därmed undviks fortsatta ifrågasättanden, och fö-
retagen får rimliga möjligheter till nödvändiga an-
passningar, vilket Svenskt näringsliv och Sveriges
hotell- och restaurangägare framhåller är nödvändigt.