Fru talman! Den utredning som finns bereds för närvarande inom Regeringskansliet, på Socialdepartementet och andra departement. Man arbetar med att ta fram ett komplett underlag som man sedan ska kunna skicka ut på remiss. Det är det besked som vi har gett tidigare och det besked som gäller fortfarande.
Jag blev glad när Eva Olofsson begärde replik, för då kan jag ställa lite motfrågor.
I sitt huvudanförande var Eva Olofsson väldigt skeptisk mot Sankt Görans Sjukhus och Capio och det fria vårdvalet, utan att på något sätt tala om på vilket sätt det var problem med att Sankt Görans Sjukhus drivs som i dag, som det har varit i tio år. Som jag förstår är det omvittnat väldigt god kvalitet där. Man ligger, tror jag, längst fram i Stockholms län när det gäller kundnöjdhet, väntetider och medicinsk kvalitet. Det finns inga gräddfiler. Det är ingen som nekas vård, vilket Eva Olofsson insinuerade inledningsvis.
Du får faktiskt utveckla detta lite grann. Handlar det bara om ideologiska skäl från en marxist som inte tycker om privat verksamhet, eller finns det något annat som är ett sakligt skäl som gör att ni inte vill ha mångfald och valfrihet?
Det är likadant med vårdvalet i primärvården. Du hävdade att det förebyggande arbetet har tagit stryk. Det är möjligt att det är så på en del håll. Men det är inte lagstiftningens fel, utan det är upp till varje landsting att utforma regelverk som främjar förebyggande arbete och besök och att man tar hand om de mest sjuka och sådant. Det har ingenting med lagstiftningen att göra.
När oppositionen skriver i sina motioner och reservationer att det är omfattande problem med lagstiftningen skulle jag gärna vilja ha lite klargöranden. Vad är det för problem med själva lagstiftningen?