Herr talman! Jag noterar Johan Anderssons ambitionsnivå. Vi är båda två väldigt engagerade i cyklingens villkor. Det välkomnar jag. Men någonstans tryter tålamodet. Min kollega Barbro Westerholm brukar säga att tålamodet är ens bästa vän. Men nu har det gått väldigt många år. Jag tycker att det finns lågt hängande frukter. Man skulle kunna förändra vissa saker snabbt. Det handlar om de regelverk som regeringen ansvarar för och som riksdagen ansvarar för.
Exempelvis kan jag notera att det vad gäller det här med minsta avstånd vid omkörning av en cyklist står i betänkandet att "detta inte är en fråga som har varit föremål för förslagslämnande". Men här har vi konkreta förslag i motioner som säger: Låt oss nu ändra regelverket! Jag har själv testat en och en halv meter-regelverket i ett annat land som både cyklist och bilist, och det fungerar utmärkt. Varför vågar vi inte i Sverige testa lite mer och se till att gå vägen fram?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cykelfrågor
Jag förstår att det kostar pengar att anlägga stråk. Det handlar om planering och markåtkomst. Men vi har mängder av förordningar och lagstiftning som påverkar hur man ser på cyklisten och hur exempelvis trafiksäkerheten fungerar. Det handlar om korsningar, högersvängar, vägrenar och ett avstånd på en och en halv meter. Varför inte börja vidta åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten? Jag tror inte att det är så komplicerade frågor att ändra. Det är klart att man blir väldigt besviken som cyklist när alla pratar om att det här är viktigt men det inte kommer några konkreta åtgärder. Jag skulle vilja höra från Johan Andersson när sådana i så fall kommer att komma. Nu har ni suttit i regeringsställning sedan 2014. Detta borde gå att ändra väldigt snabbt. När är det lämpligt att göra det? Nu kan jag konstatera att ni återigen avslår förslag som skulle kunna göra direkt skillnad.