Herr talman! Jag vet inte om Anders Åkesson kanske missade mitt svar nyss. Jag var väldigt konkret med vad som finns i den nationella planen. Jag nämnde bland annat att det för första gången någonsin finns en särskild cykelpott. Jag nämnde också att det finns två namngivna leder till skillnad mot vad som tidigare har funnits i Alliansens nationella planer. Utöver det nämnde jag att vi inför stadsmiljöavtal permanent i den nationella planen. Detta är tre konkreta saker som Anders kanske missade när jag nämnde dem i ett tidigare anförande.
Jag måste rätta Anders Åkesson i sak när det gäller stadsmiljöavtalen. I den senaste ansökningsrundan tror jag att uppemot hälften av alla ansökningar handlade om cykelinfrastruktur. Vi får alltså cykelinfrastruktur på två olika sätt med stadsmiljöavtalen. Det första är att det blir en kompletterande åtgärd som en motprestation från kommunens sida. Staten går in och säger: Vi bygger en spårvagnslinje eller en busslinje här. Vad gör ni för att förtjäna dessa pengar? Kommunen svarar då: Vi bättrar på vår stadsmiljö genom att till exempel bygga nya cykelleder. Utöver detta kan man som kommun söka direkt till cykelinfrastruktur. Det är det andra. Anders Åkesson kommer att behöva gå hem och läsa på om hur stadsmiljöavtalen funkar. Det är en smart uppfinning som jag är väldigt över att Miljöpartiet har drivit igenom.
Jag vill återigen skicka tillbaka bollen, för det låter på Anders Åkesson som att allting när det gäller transportpolitiken och när det gäller cykling avgörs under denna mandatperiod. Anders Åkesson har varit centerpartist länge. Alliansen styrde i åtta år, och det hände nästan ingenting under de åtta åren. Det har hänt betydligt mer under fyra år med S och MP i regeringen, så det blir ännu en hemläxa för Anders Åkesson att tänka över: Vad gjorde vi, och vad hade vi kunnat göra bättre? Och naturligtvis också: Vad gör vi gemensamt framöver?